Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 388 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gasvärmning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppvärmning behöfdes, och släcka lågan, när man
erhållit en tillräckligt hög temperatur. Dessa
fördelar äro så väsentliga, att gasvärmningens
införande är ett mål, som med allvar bör
eftersträfvas. Ty värr, resa sig dock ännu stora
svårigheter i vägen derför, och sannolikt torde
det dröja länge, innan denna tanke kommer att
förverkligas.

Beträffande de i Tyskland använda
gasvärmningsapparaterna må här anföras, att man med
dem funnit, att vid en väl inrättad kokanstalt det är
möjligt att med l kubikmeter gas till kokning upphetta
36 till 40 liter kallt vatten; detta motsvarar 1
kubikfot gas på 36 till 40 kubiktum vatten. For
uppvärmningen af domkyrkan i Berlin, som har ett
kubikinnehåll af 663 000 kubikfot, förbrukades
2 250 kubikfot gas, då den yttre temperaturen var –
3° och den inre temperaturen ursprungligen - 1°
och slutliga temperaturen + 10°; denna uppvärmning
skedde på 40 minuter. Detta
motsvarar 3,4 kubikfot gas på 1000 kubikfot
af kyrkans kubikinnehåll. För temperaturens
bibehållande fordrades 117 kubikfot gas i timmen
eller 0,18 kubikfot på 1000 kubikfot af kyrkans
kubikinnehåll. För uppvärmningen begagnas 8 kaminer,
hvardera med 24 brännare. Vid uppvärmning af
boningsrum räknar man på 1000 kubikfot af rummets
kubikinnehåll omkring 5 kubikfot gas för första
uppvärmningen samt 1,5 till 2,5 kubikfot gas för
temperaturens bibehållande.


Fig. 257 Gasugn för uppvärmning af boningsrum.

Bland de många gasugnar, som under de senaste åren
sett dagen, synes den af engelsmannen R. George
uppfunna ugn, som 1871 var utstäld i London, vara
den förnämsta.

Denna ugn, af uppfinnaren kallad kalorigen,
utgöres, på sätt fig. 257 antyder, af ett cylindriskt
jernplåtskärl A, som är slutet upptill och nedtill,
så att de innanför varande brännarna äro helt och
hållet afspärrade från luften i rummet. Kärlet A
är försedt med två rör, af hvilka det ena inmynnar
vid öfre ändan och tjenar till förbränningsalstrens
af ledande, medan det andra, längre ned befintliga
utifrån inför den för gasens förbrännande erforderliga
luften. Dessa rör gå igenom väggen till det rum,
som skall uppvärmas, och stå utanför detta genom det
vidare röret B i förbindelse med hvarandra. Detta
sistnämda är endast upptill till hälften öppet,
så att den inträdande luften kommer i beröring
med den bortgående heta gasen och tjenstgör som en
naturlig dragregulator, som förekommer allt för stark
värmeförlust. Vid första anblicken kunde det synas,
som det vore omöjligt att på detta sätt underhålla
förbränningen; i sjelfva verket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>