Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 394 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hartser eller kådor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kåda, fernissa och lack.

Hartser eller kådor. – Hårda hartser. – Kolofonium.
– Beck. – Mastix. – Sandarak. – Dammarharts. – Kopal.
– Gummilacka. – Benzoe. – Drakblod. – Akaroidharts.
– Bernsten. – Asfalt. – Ambra. – Balsamer.
– Terpentin. – Kopalbalsam. – Mekkabalsam.
– Elemi. – Perubalsam. – Storax.
– Gummihartser. – Myrra, – Virak. – Gummigutta.
– Gummiarter. – Arabiskt och senegalgummi.
– Tragant. – Fågellim. – Dextrin. – Fernissor.
– Olj-, sprit- och terpentinoljfernissor. – Boktryckarsvärta.
– Sigillack. – Råämnen.
– Kännemärken på godt Sigillack. – Kitt. – Kalkkitt.
– Oljkitt. – Hartskitt. – Jernkitt. – Klister.

På körsbärs- och andra stenfruktsträd får man ofta se
ämnen af glaslikt utseende framsippra genom barken. De
äro i början mjuka, men hårdna förr eller senare; de
ha gul eller ljusbrun färg och mild, något kryddartad
smak samt äro så sega, att de klibba och låta draga
sig i trådar. De äro allmänt bekanta under namnet
körsbärskåda, men denna benämning är oriktig,
emedan de egentligen tillhöra de ämnen, som man
kallar gummi. De egentliga kådorna äro helt olika
gummislagen, och som ett exempel på en verklig kåda
eller, som hon ock kallas, harts, kunna vi anföra de
klara, gula droppar, som framsippra ur porerna på nyss
sågade furubräder, eller de hvita och gula droppar och
skorpor, som öfver allt träffas på gran och tall, der
inskärningar eller öppningar på träden nått splinten
eller det unga, ännu i tillväxt stadda vedlagret.

Kådorna äro ganska allmänt utbredda i växtriket, men
saknas deremot i djurriket. De lemningar af utdöda
växter, hvilkas upphemtande ur jordens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>