Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hårda hartser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De sämre sorterna användas till och med till
lysgasberedning. Det vanliga becket erhålles
företrädesvis som återstod, då tjära kokas. Dess
användning till kalfatring af fartyg är allmänt
bekant. Blandadt med varm trätjära, begagnas det
som medel att stärka tågvirke.
Den nyss omtalade mastixen härstammar från
balsampistacien, pistacia lentiscus L. [y] chia, ett
vackert träd, som odlas på norra delen af ön Kios i de
så kallade mastixbyarna (mastikokora). Från Plinius’
tid ända till våra dagar har Kios varit den enda
utförselsorten för mastix. Odlingen af balsampistacien
har på denna ö helt och hållet förqväft den förr så
berömda vinodlingen. Mer än tjugu distrikt syselsätta
sig endast med tillverkning af kio-mastika-raki,
ett slags sädesbränvin, som blifvit försatt
med mastix. Blandadt med vatten, ger detta bränvin
en mjölklik dryck, som för musulmanen ersätter det
förbjudna vinet. Kios förbrukar årligen omkring 60000
centner mastix endast till raki, men utför dessutom
mycket till rökverk och lackfernissor. Ön kallas
också af turkarna Sakyz-ada eller Mastixön.
Mastix vinnes på Kios på följande sätt. Stammarna
såras från roten upp till grenarna genom en stor
mängd lodräta inskärningar. Efter ett par timmar
utflyter en klar, kryddartadt luktande saft, som
snart stelnar till långsträckta droppar. Äfven från
grenarna utsvettas hartsdroppar, som man låter
falla på stenskifvor, hvilka för detta ändamål
lagts på marken under träden. Efter två eller tre
veckor uppsamlas det nu mera fullständigt hårdnade
hartset. Det bästa, på stammarna hårdnade hartset
samlas särskildt i korgar, beklädda med papper eller
bomullstyg. Insamlingen varar två månader, och hvarje
träd lemnar om året i medeltal 9–12 skålpund harts.
Mastix bildar korn eller droppar af ett par liniers
till 1/2 tums längd. Han har gul eller grönaktig
färg, hvilken senare härrör af inblandadt bladgrönt
(klorofyll). Ytan är genomdragen af talrika, fina
sprickor. I brottet är mastixen glasglänsande. Han
har en svag, balsamisk lukt, och smaken påminner
om morotens. Mastix börjar smälta redan vid 80°,
men smälter fullständigt först vid 100–120°.
Sandarak är ett från norra Afrika kommande harts,
som insamlas från grenarna af callitris quadrivalvis,
ett lågväxt träd eller buske, som allmänt växer
i de nordafrikanska bergstrakterna, i synnerhet i
Algier. Hartset, utflyter af sig sjelft ur stammens
och grenarnas bark; dock plägar man genom inskärningar
såra trädet för att befordra hartsets utsipprande. Det
stelnade hartset bildar droppar och korn af blekgul
färg och temligen stor hårdhet. Det har nästan ingen
lukt, men kryddartad, något bitter smak. Pulveriserad
sandarak är det bekanta, hvita pulver, hvarmed
raderadt papper beströs för att hindra bläcket att slå
igenom; han användes för öfrigt i fernissor för att
gifva dem glans och hårdhet. På parisutställningen
1867 fans under namnet pine gum ett harts af den
sydaustraliska callitris preissii, hvilket synes
komma att bli en betydande handelsartikel och i
värdefulla egenskaper knapt står sandaraken efter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
