Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hårda hartser - Kopal - Gummilacka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till beredning af fernissor användes i ej obetydlig
mängd dammarharts, som härstammar från ett
på Sundaöarna och Molukkerna växande barrträd,
dammara orientalis. Hartset utsipprar af sig sjelft
ur trädets stam och grenar samt stelnar efter ett
par dagar till en ljus, ofta glaslikt genomskinlig
massa. Det samlar sig äfven i stora massor omkring
trädets rötter. På Sumatra är hartsflytningen på
de vilda träden så ymnig, att man ej behöfver såra
dem; så snart hartset hårdnat, nedfaller det på
marken i stora klumpar; till och med på flodernas
stränder träffas hartsklumpar, hvilka uppsamlas af
infödingarna; någon gång ligga hartsstyckena som
klippblock uppstaplade på hvarandra. Dammarhartset
är klart och endast svagt gult till färgen; det har
nästan ingen lukt och smak.
Af synnerligt stor vigt för beredning af fernissor
och polityr äro de begge hårda hartserna kopal och
gummilacka.
Kopal. Under namnet kopal komma i handeln
flera hartser af olika ursprung, hvilka i flera
hänseenden, i synnerhet genom sin hårdhet och
svårsmältlighet, likna bernsten. De mjukare
kopalslagen benämnas ofta i handeln anime, ett
namn, som i England gifves alla kopalsorter.
Några kopalsorter, t. ex. manilakopal, fås
från stammarna af flera arter hymenæa; andra,
t. ex. de sydamerikanska, äro hartsmassor, som flutit
tillsammans på marken under kopalträden. Ursprunget
af andra kopalslag, t. ex. de, som utskeppas från
östra och vestra kusten af Afrika, är obekant,
ty de uppgräfvas i halffossilt tillstånd
ur jorden, ofta från 10 fots djup, eller
ock samlas de på flodstränderna i rullade stycken.
Fig. 263. Ytan på sansibarkopal.
a vårtor 2 gånger förstorade. b en vårta 30 gånger förstorad.
Utmärkande för en del kopalsorter är beskaffenheten
af hartsstyckenas yta. Den kopal, som kommer
från Sansibar och Angola, är på ytan försedd med
regelbundet formade och anordnade små vårtor, som
gifva honom ett ganska egendomligt utseende, liknande
gåshudens. Kopalen utmärkes genom sin hårdhet, hvilken
är en vigtig egenskap for fernissberedningen; han har
vanligen en svagt gul, stundom i brunt öfvergående
färg, är genomskinlig som glas samt saknar lukt
och smak.
Gummilackans ursprung är ganska egendomligt. Hon
uppstår nämligen på grenarna af flera indiska trädslag
genom sting af en sköldlus, coccus lacca. Denna
insekt lefver företrädesvis pågrenarna af croton
lacciferus, som tillhör euforbiaceernas familj, och
större delen af den i handeln förekommande gummilackan
fås från grenarna af denna växt, ehuru en del äfven
hemtas från flera slags fikonträd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
