Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gummiarterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUMMIAETERN A.
409
(Egypten, Nubien, Abessinien och Kordofan), i Tunis
och i Marokko. Arabien lemnar endast en ringa mängd i
handeln. Senegalgummit kommer från Senegam-bien. Det
arabiska gummit säljes i Alexandria och Kairo samt
försändes derifrån öfver Triest och Marseille till
Europa; senegalgummit införes öfver Bordeaux. .»
Så väl det arabiska som senegalgummit härstammar,
åtminstone till större delen, från trädet acacia
ver ek, ej, såsom man förut allmänt antagit, från
acaciä nilotica. Gummit utflyter af sig sjelft ur
acaciastainmarna och samlar sig i form af runda korn
eller långsträckta droppar på barken. Insamlandet
af senegalgummit bedrifves af de afrikanska
nomadstammarnas krigsfångar. Det, som de ej kunna
nå med händerna, nedhemtas med jernskra-por, fästa
på långa skaft. Äfven på marken uppsamlas stycken,
som torkats a*f vinden och nedfallit. Gummit ingår
till en stor del i gummisamlarnas föda. Det insamlade
gummit utbytes sedan i de franska nederlagsorterna
mot vapen, krut, bernstenssmyc-ken och andra småsaker.
Som det bästa slaget arabiskt gummi anser man
kordofan-gummi, som bildar blekt vingula, mången
gång färglösa, mera sällan mörkt färgade runda eller
långsträckta korn; djiddagummi är en sämre och oren
sort, som insamlas i Aden och utskeppas från den
arabiska hamnen Djidda.
Det arabiska gummit har sedan de äldsta tider
varit en icke obetydlig handelsvara; deremot kom
senegalgummi först vid medlet af förra, århundradet
i handeln. Under åren 1857-59 skördades i medeltal
9 till 12 millioner skålpund senegalgummi.
Gummits användning till limning och beredning af
vattenfärger tordevara allmänt bekant. De finaste
sorterna användas i likörtillverkningen och till
appretering af sidentyg och spetsar. Sämre sorter
användas som för-tjockningsmedel för färger vid
kattuntryck, till tändsatser på tändstickor samt till
beredning af bläck.
Tragant fås af flera buskartade astragalusarter,
som växa i Grekland,, på Kreta, i Mindre Asien och i
Persien. Man känner med visshet tre tra-gantlemnande
astragalusarter, nämligen: astragalus creticus och
a. parnass ii i Grekland och på Kreta samt a. verus
i vestra Asien. Gummit utflyter ur de nämda växternas
stammar, dock underlättas dess utsipprande genom sting
eller snitt, och de bästa sorterna, som bilda bladlika
stycken, få& just genom snitt i stammarna. De sämre,
knöliga sorterna utflyta frivilligt.. Det utflutna
gummit stelnar redan efter 3 till 4 dagar.
Traganten kommer i handeln antingen i form af bladlika
skifvor, i trådar eller i oregelbundna knöliga
massor. Alla tragantsorter äro i hög grad sega.,
Fig. 271. Masklika stycken af
senegalgummi. Naturlig storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
