- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi /
410

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gummiarterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


nästan hornartade massor, men mjukare än det arabiska
gummit. De bästa sorterna äro hvita eller svagt
gula, de sämre mörkgula till bruna, till -och med
svartbruna. Endast en ringa del af traganten löses
i vatten, men den olösliga delen uppsväller till ett
starkt skrymmande gelé, och det utgöres derför till
större delen af bassorin. I handeln har traganten från
Smyrna det största värdet. Denna sort insamlas i det
inre af Mindre Asien vid Kaisarie och Jalobatsj samt i
distriktet Hamid. Man rensar först stammens nedre del
från jord och gör deri snitt, då tragantsaften snart
framsipprar och intorkar efter ett par dagar. Skörden
sker för det mesta i juli och augusti.

Traganten användes förnämligast som
förtjockningsmedel för färger vid

tygtryck, till appretyr på sidentyg och spetsar, till
konditorivaror. Sämre sorter användas af skomakare
för att gifva sulläder glans.

Öfriga gummiarter, som på senare tider kommit i
handeln, äro acajugummit, som fås på Martinique
och Guadeloupe af elefantlusträdet (anacardi
u m

occidentale), kokosgummit, som fås
af kokospalmen, samt perugummit. Det
sistnämda gummislaget, som utmärker sig derigenom,
att det starkt sväller

1 vatten, kommer i handeln i form af ett
gråbrunt mjöl och skall erhållas af en i Peru in-

Fig. 272. Gren af astragalus creticus.

hemsk rotväxt.

I nära samband med de senast afhandlade ämnena
ur växt-liket står fågellimmet, som erhålles, om
mistelbär kokas, tills de spricka, hvarefter de
krossas och skalen bortsköljas med kallt vatten;
återstoden är då fågellim. Äfven bladen användas
dertill. Tillredningen sker i mars månad. I
Frankrike kokas fågellim af jernekens inre bark;
barken lägges på fat och undergår en lindrig jäsning,
hvarefter han sönderstötes och genom kokande vatten
befrias från slem och bittra ämnen. Fågellim är
en seg, tjockflytande, grönaktig massa af bitter
smak och oangenäm lukt. Det, som köpes under
namnet fågellim, är dock vanligen inkokt linolja
(boktryckarfernissa). I stället för fågellim kan man
till samma ändamål begagna en blandning af klorzink
.och lim, hvarvid den förstnämda derigenom, att
han oupphörligt upptager vatten ur luften, hindrar
limmets intorkning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:08:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/5/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free