Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fernissorna - Sigillack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414 KÅDA,
FERNISSA OCH LACK.
daraksfernissa af 10 delar sandarak, l del venezianskt
terpentin och 30 delar sprit. Sandaraksfernissan
lemnar ett sprödt öfverdrag.
Terpentino l j lacks fernissor beredas
med terpentinolja på samma sätt som
spritlacksfernissorna med sprit. De torka långsamt,
men äro smidigare och mera varaktiga. Den vanliga
terpentinlacksfernissan beredes af ordinärt harts
och terpentinolja. Kopalterpentinfernissan beredes
bäst på det sätt, att kopalen inneslutes i en
säck, som Upphänges i ett kärl, på hvars botten
man upphettar terpentinolja. Terpentinoljångorna
förtäta sig på hartset, som upplöses och neddroppar
i oljan. Dammarharts, löst i terpentinolja, ger en
färglös, men mindre varaktig fernissa, som dock
har ganska stor användning. Föremål, som blifvit
fernissade, erhålla en spegelblänk yta först då,
om ferniss-öfverdraget poleras och slipas med fint
slammadt pimstenspulver eller trippel och bomolja,
hvarefter oljan aflägsnas genom gnidning med
hvetestärkelse.
I konsten att lackera äro Japaneserna oöverträffade;
kineserna stå långt efter dem, ehuru äfven de i
vissa grenar ännu ej äro upphunna af den europeiska
lackeringskonsten. Engelsmännen, som kalla denna konst
»japan-ning» och alla finare lackerade varor »japanned
goods» för att antyda, hvilka deras lärmästare
varit, ha drifvit denna slöjdgren ganska högt, och
nu tillverkas i Birmingham lackerade arbeten, som
stå de japanska temligen nära. Dessa ha deremot i
senare tider försämrats dels af brist på noggranhet
vid tillverkningen af artiklar, hvilkas afsättning
är säker, dels i följd af införseln af billigare
europeiska varor, hvilka, ehuru mindre vackra,
uppfylla samma ändamål. Den äkta japanska fernissan
förlorar aldrig sin glans, spricker ej, äfven om det
dermed bestrukna föremålet böjes, och motstår den
skadligaste inverkan; det finnes t. ex. lackerade
trätekoppar, tallrikar o. d., på hvilka ej ens
kokande vatten lemnar fläck. Holländarna, som fordom
hade monopol på Japans handel med Europa, bragte
från slutet af 16:e århundradet lackerade varor
utomordentligt på modet; största samlingen af sådana
eger konungen af Sachsen i det s. k. Japanska palatset
i Dresden. Råämnena till de japanska fernissorna och
sättet vid påstrykningen äro ännu helt och hållet
okända. Man tror ej utan skäl, att växtsafter oftast
användas utan lösningsmedel. Den nyare kemin har för
öfrigt gjort till en af sina uppgifter att utgrunda
hemligheten med den japanska lackeringskonsten
och skall utan tvifvel lyckas deri. Till denna
förhoppning berättigar i synnerhet uppfinningen af
läderfernissan, som i några tyska fabriker beredes
på ett oöfverträffligt sätt och i sig förenar många
af den japanska fernissans företräden. Vanligen
framställes den fina läderfernissan genom kokning af
linolja med berlinblått, hvarför hon också har det
tekniska namnet blå fernissa.
Sigillack. Gummilacka eller schellack är det
vigtigaste råämnet för sigillackstillverkningen. Trots
munlack och gummi arabicum är denna tillverkning ännu
en betydlig industrigren. I forntiden var Sigillack
helt och hållet okändt; man begagnade i dess ställe
troligen trä- eller metallstämplar, bestrukna
med färg, liksom det på många ställen berättas,
att öfvermodiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
