- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi /
421

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kautsju

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sådan började dock för kautsjut, så snart man först lärt sig uppmjuka och
sedan fullkomligt härda det.

Visserligen gjordes redan i förra århundradet ett och annat försök att
öka det elastiska hartsets praktiska värde, och 1790 förfärdigades deraf i
Paris kirurgiska förband och vattentäta öfverdrag. Grassart tillverkade
redan 1791 kautsjurör, som begagnades till kemiska ändamål, på det sätt, att
han spiralformigt lindade nyafskurna stycken kring en rulle. 1820 lyckades
det Stadler i Wien att för första gången utdraga kautsjut i trådar och,
sedan de blifvit öfverspunna, förena dem till elastiska väfnader, en industri,
som i synnerhet af Reithofer i Wien sedermera med framgång ytterligare
utbildades. Ungefär samtidigt gjorde Mackintosh i England de första
försöken till förfärdigande af vattentäta tyg genom att öfverdraga väfnaden
med en gummilösning; men de efter honom benämda öfverrockarna försvunno
snart åter, emedan de i köld blefvo hårda och oelastiska, i värme deremot
lätt sammanklibbade. Först 1837 lyckades Chaffee i Roxburgh
(Nordamerika) och samtidigt Nicholls i England förena större
kautsjumassor genom knådning. 1839 uppfunno Fonrobert och Pruckner
i Berlin ullmosaiken på väfnader, som voro grundade med kautsju.

illustration placeholder

Fig. 274. Kautsjuträdet (siphonia elastica).

Icke desto mindre förblef kautsjut ännu allt jemt en vara af underordnad
industriel betydelse, tills man lyckades genom vulkanisering
undanrödja de olägenheter, som vidlåda det: dess oangenäma lukt och
egenskapen att förändras genom temperaturväxlingar. Tre länder strida om
äran af denna uppfinning; i Tyskland anses hon ha blifvit gjord 1832 af
dr Lüdersdorff i Berlin. Något egentligt insteg lyckades hon dock
ej vinna, förr än hon i England genom Hancock, i Nordamerika genom
Ch. Goodyear i Newhaven (Connecticut) blifvit utvidgad och
praktiskt tillämpad, hvilket under loppet af fyrtiotalet så småningom
skedde. Den sistnämde fabrikanten har kautsjuindustrin företrädesvis
att tacka för sin storartade utveckling. Han är också uppfinnare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:21:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/5/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free