Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kautsju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbrukning aftagit med den stigande utförseln, i synnerhet som kärl,
fotbeklädnader o. s. v. nu på annat sätt beqvämt kunna fås; endast till facklor
och som lysämne användes kautsjut, oaktadt sin illaluktande, sotiga rök,
allmänt i Centralamerika.
En ny kautsjusort, som 1863 för första gången från Guyana kom till
Europa, är den så kallade balatan, hvilken till sina egenskaper liknar både
kautsju och guttaperka samt lofvar en ganska vidsträckt användning.
Balatamjölken, hvilken äfven tjenar infödingarna till näringsmedel och i allt
mera betydande mängd föres till Europa, fås från det så kallade
bullyträdet (sapota muelleri), en sapotace, som finnes öfver allt i Guyana. I
flytande tillstånd, hvari man genom en tillsats af ammoniak kan temligen
länge bibehålla henne, användes hon som bindmedel vid tygtryckning. I luften
torkar saften, på samma sätt som saften af ficus elastica, till läderartade
plåtar, hvilka antingen som sådana komma i handeln eller, liksom
guttaperkan, först i hett vatten hopsmältas till större klumpar. För öfrigt är
balatans användbarhet alldeles den samma som guttaperkans, blott med den
skilnaden, att hon ej lika lätt som denna låter vulkanisera sig; men hennes
förbrukning tilltager med hvarje år, och ehuru de första profven först 1860
kommo till Europa, utfördes redan 1865 endast från Berbice 23 500 skålpund.
Det i handeln förekommande kautsjut är till färgen ljusbrunt, lättare
än vatten, mjukt, böjligt och skenbart ogenomträngligt. Under mikroskopet
synes kautsjut sammansatt af små rör samt innehåller talrika blåsor eller
små runda håligheter, som stå i förbindelse med hvarandra. Denna kautsjuts
egna bygnad förlänar det egenskapen att insuga gaser och vätskor samt att,
om det har formen af en tunn hinna, släppa igenom gaser. Kautsjut är
olösligt i vatten och alkohol, men dessa vätskor äro ej utan all inverkan
derpå. I följd af sin nyss omnämda bygnad kan det uppsupa inemot 1/4 af sin
vigt vatten, om det under flera månader får vara i beröring dermed. Det
antar då en hvitaktig färg, och det insugna vattnet afdunstar först efter en
lång tid. Eter, kolsvafla och stenkolsolja lösa kautsju med lätthet.
Dessa ämnens lösningsförmåga är dock ej fullständig. Kautsju består i
sjelfva verket af två lika sammansatta (isomera) ämnen. Det ena, som är
fast och elastiskt, motstår inverkan af nästan alla lösningsmedel, det andra,
som är halfflytande och tjärartadt, angripes och upplöses deremot lätt. Det
är den senare beståndsdelen, som gör, att nyskurna ytor af kautsju häfta vid
hvarandra, om de pressas tillsammans.
Om man lägger en bit kautsju i något af de lösningsmedel, vi ofvan
nämt, uppsuger det hastigt vätskan, sväller och tyckes vara löst, men vid
närmare påseende finner man, att endast den ena af de begge beståndsdelarna
löst sig, medan den andra bibehåller styckets ursprungliga form, ehuru det
blifvit flerdubbelt större. Den olösta delen af kautsjut blandas lätt med den
upplösta och bildar sålunda kautsjulösningen.
Utspädda mineralsyror angripa ej kautsju, men koncentrerad svafvelsyra
och salpetersyra angripa det deremot hastigt. Svafvel inverkar på ett högst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>