Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kautsju - Kautsjuts förarbetning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
märkvärdigt sätt derpå. Under dess inflytande blir den lösliga beståndsdelen
af kautsjut fullkomligt förändrad till sina egenskaper och lik den olösliga delen,
såsom vi strax, när vi komma in på kapitlet om det vulkaniserade kautsjut,
skola se.
Kautsjuts mest utmärkande egenskap är dess elasticitet. Vid vanlig
värmegrad är denna egenskap mest utpräglad; under 10° minskas han och är
vid 0° fullständigt upphäfd. I värme mjuknar kautsju, vid 145° är det
klibbigt och smälter vid 170—180° till en tjock vätska, liknande tjära. Efter
afsvalning är det fortfarande klibbigt. Genom upphettning undergår det dock
ej någon förändring till sin sammansättning.
Kautsjuts förarbetning. För att förvandla kautsjut från ett råämne
till sådana former, att det på beqvämaste sätt låter vidare förarbeta sig,
behöfvas åtskilliga åtgärder. Förr sönderklipte man flaskorna, ofta sedan de
förut genom en blåsbelg blifvit uttänjda, i skifvor eller trådar. Snart lärde
man sig dock att i stället för med sax utskära de senare mellan refflade
stålvalsar på en delningsmaskin; men detta förfarande tillfredsstälde ej mer
det stegrade behofvet. Enligt det nya behandlingssättet renar man först
kautsjut grundligt. På en särskild slitmaskin uttänjes, sönderslites och
utvalsas det mellan skrofliga gjutjernsvalsar af olika hastighet under
tillförsel af en oafbruten vattenstråle till tunna skifvor; denna behandling
förnyas fem till sex gånger, tills hartset är tillräckligt afsköljdt och rent,
hvarefter det torkas på nätformiga flätverk. Det ser nu ut som en skroflig,
med oräkneliga hål genomborrad, omkring 1 tum tjock plåt. Derpå kommer det i
knådqvarnen, en med utskjutande tappar försedd jerncylinder, som vrider sig
i en tillsluten trumma, hvilken upphettas genom ett ångrör; här genomknådas
kautsjumassan dugtigt och går derpå genom ett par starka valsar, af hvilka
hon pressas till plåtar med jemn yta. Af sådana skifvor tillverkas nu så väl
band som trådar, hvilka sedan på olika sätt vidare förarbetas, företrädesvis
till vattentäta tyg. För att åstadkomma kautsjuband eller remmar ger man
råämnet formen af en rund skifva, som fastskrufvas mellan spetsarna af en
lodrät axel och med denna sistnämda så vrider sig omkring och på samma gång
rör sig framåt mot en snabbt roterande cirkelsåg, att denna afskär skifvans
omkrets som ett långt sammanhängande spån.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
