- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi /
430

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vulkaniseradt kautsju - Jordens kautsjutillverkning - Guttaperka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

430
KAUTSJU OCH GUTTAPERKA.

Inom ty g tryck ni n gen har kautsjut med framgång
införts af engelsmännen Hancock och Silver. Så väl
kautsjumjölken som balatan kan utan lösningsmedel
användas vid kattuntryckning; båda äro fria från de
olägenheter, som vidlåda lösningarna af kautsju i
terpentinolja, stenkolsoljor o. s. v. Balatamjölken,
om så behof s, utspädd med vatten, silas och
biandasmed de mycket fint rifna färgerna. Vid
tryckning på papper får detta ej eller blott till en
del vara limmadt; tryckta balatatapeter kunna rengöras
med svamp och tvålvatten.

Kautsjuts lösning har redan Macquer 1798 beskrifvit
och dertill förordat eter. Jemte detta ämne användas
stenkolsolja (benzin), kloroform och kolsvafla. På
senaste tiden har kolsvafJan med rätta erhållit
företrädet, då hon är billig att tillverka och vid
vanlig temperatur fullkomligt upplöser 15 procent
kautsju. Till industriela ändamål är dock en
dylik lösning för tunn, hvarför man föredrager att
med en mindre mängd kolsvafla blott åstadkomma en
uppmjukning och sedermera genom mekanisk bearbetning
förvandla kautsjut till en gröt. På samma sätt
kunna terpentinolja och bergolja delvis användas
till lösning eller uppmjukning af kautsju; men den
på detta sätt beredda massan förblir klibbig, om hon
ej får en tillsats af kalisvafvellefver.

Jordens kautsjutillverkning är, enligt den franske
kemisten B ar räls berättelse vid londonutställningen
1^862, på följande sätt fördelad. Utförseln utgjorde
från Java 4700000 skålpund, från Para 2820000, från
Guatemala, Cartagena, Venezuela och Nya Granada l
760 000, från Afrika 120 000 -eller tillsammans
9 400 000 skålpund årligen. Deraf förbrukas i
Nordamerikas-Förenta stater 2 820 000 skålpund,
i England 2 580 000, i Frankrike 2 120 000 och i
Tyskland l 880 000 skålpund. Sedan 1862 har likväl
förarbetningen af elastiska hartser öppnat sig så
många nya vägar, att vi väl knappast torde misstaga
oss, om vi anslå den mängd kautsju, som årligen
tillföres industrin,, till 120 000 centner. Den bästa
kautsjusorten fås från San Salvador i Centralamerika,
der en österrikare vid namn Schlesinger sedan 1860
betydligt förbättrat metoden att uttappa och rena
saften; renadt kautsju gäller der 30 rdr centnern.

Guttaperka. Mycket nära beslägtad med kautsjut är
guttaperka!!, likaledes den tjocknade mjölksaften
af vissa trädslag. Hon har ej varit särdeles länge
känd. Visserligen hade redan 1830 prof på detta harts
från Singapor öfversändts till Asiatiska sällskapet
i London, men de lyckades der ej tilldraga sig den
ringaste uppmärksamhet. En sådan väcktes först, när
Mont-gomery 1843 från Ostindien gjorde Society of arts
i London ett meddelande rörande samma naturalster,
som han påstod sig först ha lärt känna i formen af
ett yxskaft, hvilket lät uppmjuka och böja sig i
varmt vatten.

Före 1844 var guttaperka!! äfven till namnet ännu
helt och hållet okänd i Europa, och först detta år
afsändes på försök två centner deraf från Sin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:08:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/5/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free