Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guttaperka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 KAUTSJU
OCH GUTTAPERKA.
-erhålles, är bättre. Eget är, att bland befolkningen
på de indiska öarna bruket af guttaperka till husliga
och tekniska ändamål ingalunda är så allmänt, som
bruket af kautsju af gammalt varit hos Centralamerikas
indianer; det ofvan nämda yxskaftet måste således
ha varit en sällsynthet, i synnerhet ,som den råa
guttaperkan är föga lämplig att på sådant sätt ersätta
trä, enär hon, behandlad med händerna eller under
solvärmets inflytande, snart uppmjukas och böjer sig.
Sannolikt erhålles guttaperkan af flera slags
träd. Man visste länge ej, huru man skulle botaniskt
klassificera dem, tills slutligen sir William
Hoo-ker hänförde dem till slägtet is o nan dr a af
sapotaceernas familj. Det egentliga, mest bekanta
guttaperkaträdet kallades af honom isonandra gutta;
det blir 40-67 fot högt och 5-7 fot i genomskärning,
har glänsande, skinnartade blad, gula blommor
och bärfrukter. Som vi sett, erhölls .saften
förr till största delen genom trädets fällande;
man gjorde ringformiga .skåror i barken och satte
sedan kokosnötsskal inunder. Nu borras träden,
såsom vid kautsjutappningen. Mjölksaften tjocknar
mycket snart efter utflödet; innan detta fullständigt
skett, sammanknådas hon af qvinnor till vals-formiga
klumpar. Guttaperkan har nu ett rödbrunt utseende,
hvaremot, då hon är alldeles ren, hennes färg är
gråhvit; hon utmärker sig i synnerhet genom en glatt,
sidenartad glans, kännes fet och har en egendomlig
läderlukt. Hon är mycket tät, nästan alls icke porös,
detta senare i samma mån mindre, ju renare hon är,
och på denna egenskap beror till en del hennes
användbarhet.
Guttaperkan har vid vanlig värmegrad en skinnartad
seghet samt betydligt sammanhang. En af guttaperka
förfärdigad rem af l qvadrattum i genomskärning
brister först vid en belastning af 6 975 skålpund. Hon
är temligen styf, föga elastisk och tänjbar; vid 32°
blir hon böjlig, vid 48° börjar hon mjukna och kan då
knådas. Mellan 55° och 60° kan hon utvalsas, och två
stycken kunna då lätt hopfogas med hvarandra. Kastas
hon i kokande vatten, blir hon mycket plastisk och kan
då lätt formas samt bibehåller formen efter afkylning.
Guttaperkan är alldeles olöslig i vatten. De bästa
lösningsmedlen för henne äro benzol (stenkolsolja),
kolsvafla och kloroform. En del guttaperka och 12
delar kloroform eller benzol gifva en kollodium
liknande vätska, som kan användas i stället för det
senare ämnet. Denna lösning kallas traumaticin och har
funnit användning i kirurgin. Guttaperkans lösning är
i början mörkbrun och ganska grumlig, men blir med
tiden klar. En lösning af l del guttaperka i 18-20
delar benzol eller kloroform och 12 delar kolsvafla
kan filtreras och lemnar, då lösningsmedlet afdunstar,
guttaperkan. med oförändrade egenskaper. Guttaperka
angripes ej af kaustika alkalier, ammoniak,
saltlösningar, utspädda syror m. m., men väl af
salpetersyra och svafvelsyra. Hon är en dålig värme-
och elektricitetsledare. Från kautsjut skiljer hon
sig genom sin vida mindre spänstighet och vissa
förändringar, som luftens inverkan framkallar hos
henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
