Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garfveriets och garfmedlens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIA.
437
nan af djur, fisktran, mjölk o. d., och vi firma
äfven dylika medel använda af de mest olika folk i
Asien, polarländerna, Amerika och Sydafrika. Hos de
civiliserade folken är sämskgarfningen grundad på
användningen af fettämnen.
Ett annat, mycket ändamålsenligt medel, som påträffas
både i den gamla och nya verlden, är användandet af
rök. Den nyare tekniken gör äfven åtminstone så till
vida bruk deraf, som en stor del af de från Amerika
kommande råa oxhudarna, för att tills vidare bevaras
för förruttnelse, något rökas (andra saltar man),
hvarjemte hudar och skinn, som skola uppstoppas,
beredas med kreosot; men kreosotet är just den del
af röken, som sätter djurfibrerna i stånd att motstå
förruttnelsen.
Användningen af alun, hvitgai-fningens grundval, torde
likaledes vara ett uråldrigt bruk, åtminstone hade
romarna jemte tjockt, fast läder (corium) ett mjukt
och smidigt slag under namn af aluta (alunläder).
Fig. 283. Indianska garfverskor.
Den vigtigaste grenen af garfverihandteringen,
logarfveriet, är dock grundad på användningen af
vissa växtdelar, bark, rötter o. s. v., genom hvilka
djurhuden undergår en för dess duglighet särdeles
förmånlig förändring. Detta bearbetningssätt är en
upptäckt, som ej låg så nära till hands, men det
oaktadt redan torde ha gjorts i tider och bland folk,
om hvilka vi sakna all historisk kunskap. Utan att
ha en aning om tillvaron af ett särskildt garfämne
i träd och trädartade växter, ha dock menniskorna
i äldre tider under alla himmelsstreck förstått
utfinna de växter, som innehålla de kraftigaste
garfämnena. Dessa garfämnen förekomma så allmänt,
att vetenskapen uppvisat dem i de flesta växter,
i synnerhet de mångåriga; men en växt, som bättre
eller ens något så när i samma mån som de länge sedan
kända lämpar sig för garfveriets behof, har han ej
kunnat finna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
