Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ylletrycket - Tryck af halfylletyg - Sidentrycket - Tygtryckets nationalekonomiska betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarken kokas eller betas. Färgerna förtjockas
med stärkelse eller senegalgummi och påtryckas med
graverade, fyrkantiga tryckformar af messing under
en varm press. Efter tryckningen och flanellernas
torkning borttages ej för-tjockningsmedlet,
hvarför mönstret på dem visar sig något
upphöjdt. Berill-trycket, hvilket äfven kan utföras
med valsar, användes nu mera endast på få ställen.
Tryck af halfylletyg af blandadt bomull och ylle är
svårare, emedan färger och betor, som passa för den
ena beståndsdelen, ej lämpa sig för den andra. Lika
så ges det färger, som lätt fästa sig på ylle, men med
svårighet på bomull. Ulltrådens större frändskap till
färgämnena än bomullen^ har i allmänhet till följd,
att de båda fiberslagen färgas ojemnt; denna olägenhet
måste dock tryckarens konstfärdighet och skicklighet
söka afhjelpa. Halfylletyg måste liksom bomullstyg
grundbetas och dessförinnan vara fullkomligt väl
blekta. Angbehandlingen är den samma som ylletygens,
men sker alltid i kammaren.
Sidentrycket fordrar en föregående blekning af tygen,
som derefter behandlas ungefär på samma sätt som
kattunet; dock ger man ångfärgerna företrädet, emedan
de med synnerlig glans fästa sig på siden. Sidentygen
betas antingen ej, eller erhålla de betor af alun,
tennsalt och tennklorid eller ock rödbetning. Färgerna
böra vara så syrefria som möjligt; ångbadet varar
vanligen blott 15-20 minuter och gifves oftast i
lanternan. På senaste tiden har anilinfärgstryck på
siden till den grad tagit öfverhand, att det ser ut,
som det skulle komma att uttränga alla andra ämnen
och förfaringssätt.
Ännu återstår att omnämna m andarintryck e t på siden
och halfsiden af ylle och siden. Det har sitt namn
af ett slags siden, som kallades man-darine och en
tid var omtyckt till tryck af foularder (ostindiska
näsdukar) och halfsidenvaror. Det nu mera föråldrade
förfaringssättet, som ej lämpar sig för bomullstyg,
grundar sig på salpetersyrans egenskap att färga alla
djur-fiberämnen från vackert gula till orangefärgade;
häraf begagnar man sig nu vid m andarintryck för att
med användning af reservage framställa mönster på
väfnaden. Naturligtvis begagnas syran alltid utspädd
och rättar sig graden af utspädning alltid efter
den verkan, som afses; dock är den största möjliga
förtunning att förorda, emedan verkningen äfven kan
stegras genom temperaturförhöjning.
Tygtryckets nationalekonomiska betydelse. Sedan i
England tygtrycket blifvit befriadt från beskattning
och ej längre var underkastadt styrelsens uppsigt,
utvecklade det sig på det mest storartade sätt,
så att tillverkningen sedan 1840 höjde sig från 16
till nära 25 millioner stycken. Den sistnämda höga
siffran hade visserligen i följd af den amerikanska
bomullskrisen och dess verkningar en tid gått ned,
men steg snart åter och så mycket hastigare, som
samma kris gaf anledning till öppnandet af en mängd
nya källor för bomullens erhållande eller ett rikare
flöde af redan befintliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
