Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckningen - Ylletrycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
terpentinolja), gluten, ostämne, lim, garfsyra,
feta oljor och oljsyror, hartslösningar m. fl.
Alla de hittills beskrifna tryckmetoderna äro
särskildt beräknade för kat-tuntryck; men många af
dem kunna lika väl användas på ylle, siden, h alfylle
och halfsiden. Äfven kunna flera af dessa metoder
förbindas med hvarandra, hvilket i synnerhet sker,
när mycket invecklade mönster skola tryckas. Har
t. ex. ett tyg i en fyrafärgsmaskin blifvit tryckt med
betor för svart, purpur och två röda schatteringar,
derpå vädrats, gått igenom kogödselsbadet, utfärgats
i krappbadet, skonats och torkats, ha derefter
medelst träformar eller tvåfärgsmaskinen två olika
jernbetor, förtjockade med stärkelse eller Jeiokom,
blifvit påtryckta, vädrade, sköljda i kalkvatten,
tvättade och torkade för erhållande af brunt och
rostbrunt, har slutligen blandningen för ångblått af
ånggult påtryckts med formar, ångbehandlats, tvättats
och torkats, ha vi här en förening af handtryck,
valstryck, perrotintryck och ångfärgstryck, hvarigenom
slutligen ett mönster af svart, purpur, två olika
röda, två bruna färger jemte grönt och gult på hvit
botten erhålles. Ville man gifva mönstret en ännu
större mångfald, kunde ganska väl äfven etsbetnings-
och reservage-trycket anlitas. Man kan på ett och
samma mönster använda nästan alla metoderna, och i
deras väl beräknade samverkan röjer sig tryckarens
skicklighet, hvilken efter mönstermålarens ledning
åstadkommer ständigt nya och smakfulla färgspel.
Ylletrycket fordrar i följd af ullfibrernas
egendomliga förhållande till färgämnena en alldeles
egen behandling, hvilken i många hänseenden
afviker från bomullstrycket. 1680 skall ett slags
flanell, kalladt golgas, först blifvit tryckt i
England. Det skedde medelst två blyplåtar med
intryckta (genombrutna) mönster, som lades på
hvarandra och mellan hvilka tyget inpressades;
på dessa plåtar häldes de varma färglösningarna, då
öfverskottet nedrann genom mellanrummen. Golgastrycket
begagnas nu ej mera: Det egentliga yllet rycke*t,
först utfördt 1810 i Sachsen, skedde länge, liksom
trycket af si.den och halfylle, endast för hand;
men på den senare tiden har man äfven inom denna
gren af tygtrycket tillgodogjort sig de fördelar,
maskinerna erbjuda, så att nu mera pressar,
perrotiner och valstrycksmaskiner dervid kunna
användas lika väl som vid bomullstrycket. Äfven
ångtryck lämpar sig särdeles väl för dessa tyg;
det utföres blott i lanternan, tunnan och kammaren,
emedan tyget ej får upplindas i hvarf, som beröra
hvarandra, utan måste ut-spändt utsättas för ångans
inverkan. Ulltrådens stora frändskap till färgämnena
utesluter kittelfärgstrycket, gör mineraliska
grundbetor öfverflödiga och tillåter betans blandning
med färgen, som derefter genom betningen häftar
vid tyget. Ylletygens beredning, blekning och
svafling fordra deremot den största uppmärksamhet;
uraktlåtes denna och få några slags svafvelföreningar
qvar-stanna, uppstå vid ångbadet fläckar, som kunna
skämma bort hela färgen. Ett särskildt slags ylletryck
är berilltrycket, som hufvudsakligen passar för tunna
flaneller; det kallas äfven upphöjdt tryck. Dertill
behöfva tygen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
