Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bläck - Märkbläck - Sympatetiskt bläck - Litografiskt bläck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För beredning af färgade bläcksorter gifvas
talrika föreskrifter. Till rödt bläck användes
förr och till en del ännu koclienilj, till blått
bläck berlinblått, löst i oxalsyra, till grönt
spanskgröna. Nu mera användas dock företrädesvis
härtill de olika anilinfärgerna. Anilinbläckssorterna
utmärka sig genom särdeles klara och vackra färger,
men äro högst ovaraktiga. Det hos oss på senaste
tiden mycket använda violetta anilinbläcket har
visserligen fördelen att vara ganska lättflytande,
men skriften dermed kan med stor lätthet borttvättas
eller utplånas och urblekes äfven i solljuset. För
öfrigt lider det af olägenheten att allt för mycket
suga in sig i papperet, så att, om detta ej är väl
limmadt, skriften blir otydlig och suddig.
Märkbläck för märkning af linne innehåller
silfversalter, genom hvilkas reduktion till metalliskt
silfver en beständig svart färgning uppstår. De äldre
märkbläckssorterna voro afsedda för skrifning på en
med sodalösning genomdränkt väfnad samt utgjordes
af en med gummi uppblandad lösning af salpetersyrad
silfveroxid. De nyare märkbläckssorterna erfordra
dock ej ^n på detta sätt behandlad väfnad; de utgöras
nämligen af lösningar af salpetersyrad silfveroxid
i ammoniak. Ett recept för beredning af märkbläck är
följande: man löser 22 delar salpetersyrad silfveroxid
i 90 delar distilleradt vatten samt tillsätter
ammoniak, tills den först uppkomna fällningen löst
sig; derefter tillblandas gummivatten, färgadt
med saftgrönt, och allt utspädes med vatten, så
att det utgör 120 delar. Sedan man skrifvit med
detta märkbläck, strykes skriften med ett hett
strykjern. Ett annat recept är följande: 5 delar
salpetersyrad silfveroxid, 12 delar distilleradt
vatten, 5 delar gummi, 7 delar soda och 10 delar
ammoniak. Äfven kan man med fördel använda en lösning
af vinsyrad silfveroxid i ammoniak.
Sympatetiskt bläck. Härmed förstår man en vätska,
hvilken, då man skrifver dermed, ej lemnar någon
märkbar skrift, förr än papperet uppvärmes eller
behandlas med vissa kemikalier. Redan Ovidius omtalar,
att man dertill begagnat färsk mjölk; skriften gjordes
synlig genom kolpulver, som fastnade i den intorkade
mjölken. Ett annat Sympatetiskt bläck utgöres af en
lösning af klorkobolt, hvilken lemnar en skrift, som
framträder med blå färg, då papperet uppvärmes. På
ett med en blysockerlösning eller med salpetersyrad
vismutoxid skrifvet papper framträder skriften med
svartbrun färg, om det tvättas med svafvelvätevatten.
Litografiskt bläck, hvarmed man skrifver eller tecknar
för att öfverflytta skriften på sten, beredes af l*/2
del schellack, 2 delar tvål, 3 delar hvitt vax och
l del talg, hvartill sättes l del sandarakslösning;
vätskan färgas sedan med lampsot.
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
