Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - Historisk återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
540 TILLVERKNINGEN AF
TAPETER OCH VAXDUK.
gjorde en solid lyx, som småningom blef vanlig i
borgarhusen och till och med fick insteg i bostäderna
på landet. På senare tid har denna lyx ytterligare
stegrats genom särskilda »parkettfabriker».
Historisk återblick. Forntiden kände ej tapeter i den
mening, hvari vi nu taga ordet; ty denna uppfinning
tillhör hufvudsakligen vårt papperstide-hvarf. Bland
alla sätt att dekorera rummen, som under tidernas
lopp kommit i och ur bruk och af hvilka vi nyss antydt
några, skola vi företrädesvis fästa oss vid ett par,
nämligen väfda tapeter och sådana af läder, i det vi
tillika kasta en hastig blick på tapeternas historia.
Tapetväfveriets uppfinning tillskrifves assyrerna
och särdeles babylonerna. De använde nämligen till
smyckande af sina boningar bland annat dyrbara
förhängen, hvilka måhända tjenade till att dela de
långa salarna i särskilda rum. Man har på grund af
i Kujundsjik funna lemningar antagit, att dessa hän
gen förmodligen voro spända mellan stödjande pelare af
trä. Äfven den i Moses’ böcker beskrifna israelitiska
tempelhyddan i öknen innehöll, enligt deras möjligen
af senare reminiscenser färgade beskrifning, flera
präktiga förhängen, väfda och broderade, använda så
väl till väggbeklädnad som rumafdelning. I österlandet
har en liknande användning af förhängen fortfarande
bibehållit sig både hos araber, perser och inder. Från
orienten fortplantade sig väfnåds-skickligheten och
smaken för väfda tapeter genom araberna och morerna
till Europa, äfvensom ’korstågen utan tvifvel bidrogo
att sprida kunskapen om dessa slöjdalster. Redan förut
känner man emellertid prof af väfda och broderade
tapeter i Europa, t. ex. den berömda Bayeuxtapeten,
som framställer Vilhelm Eröfrarens härfärd till
England o. s. v. I den senare medeltidens riddarsagor
omtalas ock flerstädes tapeter och mattor af kostbara
tyg. Huf-vudsäte för en verklig tapetväfnadsindustri
blef allt ifrån fjortonde århundradet Nederländerna,
hvilket lands berömda tillverkningar voro eftersökta
och spridda öfver nästan hela Europa. Antwerpen,
Briigge och Bruxelles voro under medeltiden de mest
bekanta tillverkningsorterna.
Från Nederländerna, der denna väfnadsart fortfarande
blomstrade, spred sig längre fram konsten till
Tyskland, Danmark, Sverige (som under en stor del af
1500-talet hade en egen tillverkning, bedrifven af
en under Gustaf I inkallad koloni »flamske väfvare»)
m. fl. länder. Sin högsta konstnärliga utveckling
skulle dock tapettillverkningen nå i Frankrike, der
Colbert, Ludvig XIV:s bekante minister, 1667 grundade
den fabrik, hvars alster efter bröderna Giles och Jean
Gobelin erhöll namnet gobelins. Här begyntes nu
fabrikationen under ledning af den berömde målaren Le
Brun, som särskildt förfärdigade teckningarna till
»De fyra elementen» och »De fyra årstiderna», två
namnkunniga följder gobelinstapeter. Fabriken har allt
igenom varit statsegendom och tillverkat lyxtapeter
efter mönster af Frankrikes mest framstående målare
och under ledning af utmärkta förmågor. Ett närmare
ingående på denna fabrikations historia tillhör
emellertid först en senare del af detta arbete,
och vi hänvisa derför till denna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
