Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORISK ÅTERBLICK.
541
För att undvika kostnaderna för de dyra v af d a
tapeterna påfann man temligen tidigt att i stället
måla figurer och ornament på linnet ap e ter. Från
1410 känner man försök i denna riktning, och den
namnkunnige målaren Jan van Eyck skickade dylika
tapeter till konung Alfonso V af Sicilien och hertigen
af Urbino. Denna plägsed spred sig allt mer och blef
snart mod i de mera välmående husen. Oljmålade tapeter
t. ex. utgjorde länge en prydnad i förmögnare hus,
äfven i vårt land, och deras bruk upphörde först,
sedan vårt århundrade ingått. Det är otvifvelaktigt,
att dessa målade tapeter väsentligen bidragit till
öfvergången från de väfda till de moderna tapeterna.
En annan vigtig öfvergångslänk utgöra lä der tapeter
n a, hvilkas uppfinning eller åtminstone första
spridning i Europa tillskrifves Spanien, hvarför de
också af den förnämsta tillverkningsorten kallades
cordovatapeter (kardu-anstapeter). Från Spanien kom
konsten till Frankrike, Nederländerna och England;
hufvudorterna för hennes utöfning voro Paris, Lyon,
Avignon, Bru-xelles, Antwerpen och Mecheln. Då de
vanligen först trycktes med färger, guld och silfver,
innan de öfverdrogos med den skyddande fernissan,
är tillverkningen af dem, liksom förfarandet vid
tygtryck, att anse som en vigtig föregångare till
det nu varande tapettrycket. Till Tyskland skola de
första alstren af detta slag kommit öfver Napoli;
äfven i Sverige infördes de temligen tidigt, under
I7:e århundradet, och vunno mycken spridning under
benämningen gyllenläder. De utstyrdes med ornament,
som upprepades i regelbunden vexling, eller ock med
hela scener, jagtstycken, historiska framställningar
o. d., hvilka senare dock snarare torde åstadkommits
genom målning än tryckning. Egentliga effekten
sökte man nå genom skönt lackerade färger, som i
glans liknade emalj och gerna höjdes med guld eller
silfver. En kort varaktighet i den allmänna smaken
vunno deremot vaxdukstapeterna, hvilkas uppfinning
tillskrifves en viss A u dr i an i Paris i början af
18:e århundradet.
Vi komma nu till den egentliga skildringen af
papperstapeternas historia, till hvilken det
föregående är att anse som en inledning. Konsten att
förfärdiga dylika härstammar från Kina, der sedan
urminnes tider mycket fina teckningar målats på
papper. Kineserna använde för tillverkningen af dessa
tapeter träskifvor för trycket och vattenfärger. Inom
Europa var det först i England, dessa arbeten blefvo
bekanta och började väcka uppmärksamhet. De första
försöken att efterbilda dessa kinesiska färgade
papperstapeter sammanföllo med den sjelfständiga
tanken att ersätta de många förut brukliga
tapetslagen med sådana af papper. Skådeplatsen för
dem voro England och Frankrike. I början företog
man sig att pålägga färgerna med ut-klipta mönster
(s. k. schabloner eller draferetter), och då detta
förfarande nu mera kommit alldeles ur bruk och således
tillhör historien, torde en beskrifning dera här vara
på sin plats.
Man utbredde papperet på ett bord, lade mönster,
skurna ur styft papp, derpå och strök så med en i
färg doppad stor pensel öfver dessa, då sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
