Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tapettillverkningens nu varande ståndpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TAPETTILLVERKNINGENS NU VARANDE STÅNDPUNKT.
545
lian en lek med grekiska.vasmönster, hvarvid den
lätta franska fantasin ej finner någon svårighet i
att begagna äfven vasen sjelf eller hennes handtag
som motiv. Det är temligen sjelfklart, att dessa
med stilnamn hedrade fantasikombinationer ej kunna
uthärda en täflan med verkligt konstnärliga utkast,
än mindre blifva af någon nämnvärd verkan på andra
länders tillverkning. Insigten derom har redan gjort
sig gällande hos fransmännen sjelfva, såsom man vid
den senaste världsutställningen hade" tillfälle att
se, och det är för hvarje opartisk granskare klart,
att äfven på detta område blomsterbuketterna och den
naturalistiska behandlingen öfver hufvud äro stadda
i fullt och medvetet återtåg inom sjelfva härden för
hennes tillvaro, den franska konstindustrin.
För närvarande gäller vid mönsters anskaffande inom
fabrikerna ett af följande tre förhållanden: antingen
håller fabriken sin egen dessinatör, eller erhåller
hon mönster från någon konstnär, hvilken arbetar på
beställning eller håller mönster på lager, eller låter
slutligen fabriken någon agent skaffa sig .original.
Det land, der tillverkningen af tapeter ännu intager
det mest betydande rummet, är Frankrike. Sitt
hufvudsäte har den franska tapettillverkningen i
Paris, och der mestadels i Faubourg S:t Antoine. Bland
de mer än 100 fabrikerna finnas alla storlekar
företrädda, från dem, som räkna 10 arbetare, egarna
inbegripna, till anstalter, som syselsätta ett halft
tusen arbetare och begagna femtio hästkrafters
ånga. Utom Paris finnas visserligen fabriker i
flera landsortsstäder, men de äro nästan alla utan
synnerlig betydenhet Flertalet fabriker inskränker
sig till formtryck, många ha både detta och maskiner,
men ingen arbetar ännu blott med de senare. Med den
franska industrins högt drifna arbetsfördelning ar
det naturligt, att de flesta ha olika specialiteter
eller tillverka olika finlekar af tapeter; åtminstone
gäller detta alla mera betydande fabriker. "Blott
dessa arbeta for utförsel, som vid några går upp ända
till 60 procent af tillverkningen. Hela värdet af
utförseln, hvilket ständigt befunnit sig i stigande,
uppgick 1866 till öfver 3V2 millioner rdr, medan det
tjugu år förut utgjorde blott l 330 000 rdr. Införseln
visar samma förhållande. Så t. ex. utgjorde värdet af
från England införda tapeter 1860 mer än 900000 rdr.
Den i afseende å tillverkningsvärdet främsta
af parisfirmorna är G ill o u Fils & Thorailler,
grundlagd 1814; hon är tillika en af de första, som
började använda maskintryck. Hennes årsafkastning
uppgår till närmare 2 millioner franc, och
tillverkningen är hufvudsakligen riktad på ytterst
billiga^ men goda alster. Mellan 60 och 70 procent af
dessa tillhöra maskintrycket. Dernäst kommer firman
Leroy, grundlagd 1842, hvars hufvudman inlagt stora
förtjenster om det tekniska i yrket och särskildt om
frambringandet af prisbilliga alster. I ännu högre
grad än den föregående firman har hon verkat för
maskiners införande. Af annan art är ett par andra
hus, hvilkas arbeten företrädesvis äro anlagda på
prakt och konstnärlig fulländning. Huset Bezault
erhöll 1867 ensamt bland medtäflarna belöning för
alstrens finhet, ett
Uppfinningarnas bok. V-
*^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
