Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk återblick - Tapettillverkningens nu varande ståndpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544 TILLVERKNINGEN AF
TAPETER OCH VAXDUK.
Vi se dem ej blott slafviskt efterhärma de franska
mönstren, utan äfven öfverlemna sina egna uppfinningar
inom fabrikationen åt fransmännen, för att först
rätt lära sig värdera dem, sedan de tillgodogjorts
på andra sidan Rhein. Tapettillverkningens nutid
begynner med maskinens införande i den samma. Man
böljade för omkring 30 år sedan allt mer rikta
sin uppmärksamhet på maskinväsendets framsteg inom
andra näringsgrenar. I synnerhet kunde engelsmännen
ej förlika sig med den tanken, att det skulle ges
slöjder, hvilka for alltid kunde stå emot maskinernas
herravälde öfver handarbetet. Och det var också
de, hvilka först i något ändrad form använde
kattuntrycksmaskiner för tapettryck. Vi skola i
det följande kasta en blick på tapetindustrins nu
varande ståndpunkt, hvilken på samma gång bildar
slutet af hennes historia och inledningen till en
framställning af de estetiska och tekniska grunderna
för hennes utöfning.
Tapettillverkningens nu varande ståndpunkt. I
första rummet ha vi att se till, i hvad förhållande
denna industri står till konsten och slöjdernas
konstnärliga element, som i våra dagar utgör sjelfva
lifsvilkoret för all högre industri, och vi se då,
hur man Öfver allt sträfvar att gifva henne en sant
konstnärlig prägel. Ja, sedan naturalismen nu mera
kan betraktas som en i det hela uppgifven ståndpunkt
inom konstindustrin och mönstrens strängt stilistiska
hållning vunnit seger nästan öfver allt, sedan dess
visar sig allt oftare, att framstående konstnärer
träda i fackdessinatörernas ställe. Så förvärfvade
sig i England Owen Jones, Wyatt, Pitman, Rodgers,
i Frankrike Viollet Le Duc, Muller, Dumont m. fl.,
i Tyskland Schinkel, Gropius, B ötti c h er och
Sträck förtjenster om tapettillverkningen. Äfven
dessintecknarna till yrket söka lemna konstnärliga
mönster och vinna konstnärligt erkännande. Här som
annorstädes, när det är fråga om konstindustrins
lyftande till sann stilfullhet och skönhet, hafva
slöjdmuseerna visat ett ej obetydligt inflytande
på mönstrens hållning. Så t. ex. har Bocks
väf-nadssamling, nu i österrikiska museet för konst
och industri i Wien, lemnat mången vacker förebild
till tapetmönster. Emellertid må man ej föreställa
sig, att naturalismen är fullkomligt undanträngd,
oaktadt de lysande framgångar, det stilistiska
formandet af mönstren vunnit på de båda senaste
verlds-utställningarna, särskildt på det område,
hvarmed vi nu syselsätta oss. Då fransmännen varsnade
den fara, som hotade den naturhärmande riktningen från
den vårdade stilens sida, sökte man hos dem förena
den lättvindiga naturalismen med vissa ornamentala
former och derigenom skapa stilslag, inom hvilka de
fortfarande skulle förbli obestridda mästare. Så
uppstodo inom tapettillverkningen Louis seize och
Nouveau grecque. Den förra stilen är, som namnet
angifver, ett upplifvande af den förening mellan
naturalistik och ornamentik, som i sådan rikedom
användes vid Marie Antoinettes hof. De mönster, som
tillhöra denna stilart, äro visserligen praktfulla,
men derför också dyra och svåra att utföra samt
kunna aldrig ställas i jemnbredd med äkta stilistiska
mönsters ädla enkelhet. Hvad den senare s. k. stilen
angår, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
