Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstlagarna för tapetmönstren och tapetdekorationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTLAGARNA FÖR TAPETMÖNSTREN OCH
TAPETDEKORATIONEN. 553
blifvande bestämmelse, och för det andra som en del
af rummens dekoration. Naturligtvis undandrager han
sig den förra synpunkten, när lian blott efterbildar
trä, marmor, granit, porfyr och andra stenarter
eller kläde, kattun,. rips, läder eller andra ämnen
utan mönster, efterbildningar, hvilka just på denna
grund synas vara mindre egentliga för tapeten. På
grund af det nu anförda sönderfalla våra estetiska
betraktelser af ämnet i två afdelningar, den förra
behandlande tapeten i och för sig sjelf, den senare
som del af rumdekorationen i hennes helhet.
Tapetmönstrets skönhet beror i främsta rummet
på, hvad man kan kalla mönstrets karakteristiska
hållning, hvilken ännu i dag mycket förbises, i det
man rätt ofta håller tapeten för blott ett stycke
tryckt papper, der idéerna i form och färg betyda
alldeles intet. Motiven ha ej framgått ur någon inre
nödvändighet eller någon den konstnärliga tankens
följdriktighet, utan slumpen framalstrar dem, och de
blifva derför godtyckliga, således orimliga motiv,,
med andra ord stillösa mönster. Den naturhärmande
ornamentiken eger, som bekant, alldeles inga ledande
grundsatser, och ett försök att utforska sådana vid
betraktande af ett naturalistiskt mönster skulle
således vara fruktlöst. Mestadels äro också dessa
mönster beräknade på en effekt i smått och erbjuda
alltid ögat, när de upprepas på större ytor, ett
oförnuftigt virrvarr. Få köpare gifva emellertid akt
härpå, och man hör derför ofta personer uttala sin
ledsnad öfver, att ett mönster, som såg så behagligt
ut på pro f kart an, nu blifvit så oroligt och fult
på väggen. På affärsspråket kallas sådana mönster,
som hafva slumpen och färgspelet att tacka för sin
uppkomst, »fantasier», men, uppriktigt taladt,
borde man härtill foga orden »otyglade, vilda
och. obegränsade» i deras sämsta betydelse. Under
några årtionden fick det tåliga papperet mottaga
sådana fantasier från hela den synliga verlden,
for så vidt hon lät använda sig till effekter för
tapeter. När man så ändtligen hade fantiserat
sig bankrutt, kom återgången till det allra
enklaste, till de mest ursprungliga linieornament, i
synnerhet som arkitekterna måste förklara, att de vid
rumdekorationen ej kunde använda det dittills vanliga
virrvarret. De* stela liniernas tomma nykterhet
tröttade dock snart, och man grep åter till blommor
och dylikt, eller sökte man på enklaste sätt utföra
fantasimönster med mindre knalleffekt.
Hvar och en har väl redan gjort den anmärkningen,
att hvad som i början ovanligt mycket tilltalar
oss, sedermera i följd af sin individuela karakter
och genom för ofta upprepadt betraktande blir
oss likgiltigt, ja, till och med motbjudande. Det
anspråksfulla i ett ornament, som t. ex. i stället
för en arabesk visar en medaljong med en figur,
ett porträtt eller en fjäril o. s. v., slår i första
ögonblicket mer an på oss än enkla geometriska liniers
stilla rytm. Det är ett stycke hög konst i den lilla
konsten, och vi skulle visst ofta med välbehag beundra
det prydliga tekniska och konstnärliga utförandet,
om vi då qch då betraktade mönstret enstaka. Men ätt
i sin dagliga omgifning nödgas hafva denna utsiring,
hundrafaldt upprepad, för ögonen, vare sig på en
matta, en bordduk eller en tapet, det är blott möjligt
för dem, hvilkas Öga är förslöadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
