Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstlagarna för tapetmönstren och tapetdekorationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554 TILLVERKNINGEN AF
TAPETER OCH VAXDUK.
och likgiltigt för hvarje omgifning och som på sin
höjd endast beräkna, hvad lyxen kostar. Blommor,
mönster i buketter, kransar o. d., hvilka utrustats
med den naturliga företeelsens hela färgprakt,
uttrötta oss fortare och lemna oss förr likgiltiga
än de behagliga neutrala limeförbindelserna, som
bilda olika geometriska former, rosetter,1 fyrkanter
o. s. v. och äro rytmiskt ordnade i vexelverkan
med motsvarande bårder. Näst de enkla geometriska
ornamenten är det de stiliserade växtmotiven, som göra
hvarje dekoration behaglig och tilltalande. Valet af
motiv och deras karakter rättar sig efter det föremål,
som skall beklädas. Så bör mattan siras med andra
ornament än väggen eller plafonden. Framställningen
af hela landskap på tapeter, genom hvilka
tapetfabrikationen så gerna ådagalägger fulländningen
i sin teknik, är blott tillåten, när landskapet
användes en gång i hela dekorationen och på båda
sidor begränsas af kolonner eller andra bärande
kroppar, hvilka förläna väggen hennes rätta karakter
af takets uppbärare. Figurala framställningar och
bilder af sådan art, som söka täfla med oljmålningar,
strida ej blott mot tapetens natur, då han ju skall
gifva bakgrund för, men ej ersätta dylika taflor,
utan böra undvikas äfven derför, att deras tekniska
utförande erbjuder svårigheter, hvilka ej stå i något
förhållande till hvad som vinnes.
Af det ofvan sagda framgår som regel, att
tapetfabrikanten i första rummet må söka stilistiska
mönster, d. v. s. rät- eller kroklinigt komponerade
ornament, hvilka strängt sluta sig till förgångna
konstepokers anda och karakter. Naturalistiska element
deremot, d. v. s. framställningar af blommor, djur
och föremål för dagligt bruk, såsom medaljonger och
dylikt, samt vidare figurer få ej begagnas i stället
för ornament, d. v. s. de böra ej ändlöst upprepas,
utan, i fall de öfver hufvud skola förekomma, användas
så sparsamt och med så mycken urskilning som möjligt.
Ämnen för mönster vid tapettillverkningen hafva
äldre kulturperioder lemnat oss i ganska rikt
mått. Egypter, assyrer, greker och romare, således
alla forntidens kulturfolk, kände i väfnader utom
lineala mönster, frambragta genom väfstolens enklaste
teknik, blott broderier, särdeles af kanterna genom
deras utsmyckande med palmettartade växtornament,
lotos o. s. v., med band-. sirater (meanderlinier
m. m.) och symboliska djur f ramställningar (j ägt
scener). Rosetter och geometriska figurer påsyddes
för att lifva ytorna. Detta skenbara försummande
af ytornamentet låter sig väl egentligen förklara
deraf, att den ringare glansen hos linne, byssus
och ull (siden kände man knappast) föga lockade till
upparbetande af de genom materialet föga framstående
ornamenten.
Man kan dekorera ganska vackert och harmoniskt
utan ytornament, men aldrig med ytornament utan
infattningar. I den klassiska forntiden finna vi
således endast bårdmönster och först efter silkets
spridande från fjerran östern till Europa, först efter
dess odlande hos araberna, i Byzantium, i Italien och
Spanien det egentliga ytornamentet. Vi bortse nämligen
här från grekernas och romarnas större mosaikmönster,
då dessa som horisontala ornament visserligen ganska
väl låta begagna sig för mattor, men mindre passa
för vertikala ytor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
