Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tapeten som medel för dekorationen - Färgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRGEN.
561
ter ett lugnt tygmönster i mättade och varma
färger. Ju större smakens förfall är, dess mindre
komma bårderna och den arkitektoniska fördelningen
till heder, dess mer öfverväger ytdekorationen
genom ett brokigt virrvarr af anspråksfulla, sig
påträngande^ detaljformer och färger. Den plastiska
efter-bildningen och naturalismen äro slutföFjder af
denna förvända princip. Ännu i dag välja de flesta
tapetköpare endast ett riktigt lysande mönster
och gifva knapt akt på, huru mycket vigtigare i
hvarje hänseende bårdafdelningar och några få lugna
fyllningar äro. Der tygefterbildning ej användes,
der måste nämligen så mycket större eftertryck läggas
derpå, att dekorationen kommer att motsvara konstens
och smakens fordringar. Greker och romare älskade att
för mellanytorna använda framställningar af sväfvande
figurer, hvilka genom sina sköna proportioner till
väggytan låta denna synas större och tillika för vår
inbillning Öppna en obegränsad utsigt utan tillhjelp
af perspektiv eller målade moln. Vid rikare dekoration
nöjer man sig ej med att upptill begränsa väggytan
blott med en bård, utan man efterbildar öfver denna
den af pilastern burna gesimsen, om den ej redan
finnes till i verkligheten.
Plafonden har, som redan anmärkts, karakteren af något
buret och således något för vår estetiska känsla
lätt, som står i öfverensstämmelse med den bärande
kraften. Ögat varseblir från olika punkter af rummet
hans prydnader, hvilka derför måste från alla sidor
erbjuda en behaglig anblick. Förbindelsen med det
bärande elementet medför den stora ytans delning i
smärre, hvilka bildas genom imiterade lätta bjelklag,
stafvar o. s. v. I dessa fält skola nu ornamenten
hållas lätta och fina; bäst egna sig härtill
rosetter och stjernor, hvilka naturligast uttrycka
det lätt sväfvande. Äfven rika lister, som tyglikt
spännas från bjelke till bjelke, vidare rankor,
som i fri na-turefterbildning eller arabeskartadt
följa tvärbjälkarna, fåglar och sväfvande figurer
egna sig till plafonddekoration. Mera vågad är den
naturalistiska framställningen af den blå, lätt
molnhöljda himmeln.
Färgen. Vi se således, att det ur konstens
synpunkt är en gifven nödvändighet, att de särskilda
dekorationsföremålen i formen stämma öfverens med det
hela; vi öfvergå nu till den ej mindre vigtiga andra
faktorn, tapetens färg, som likaledes bör underkastas
ett sorgfälligt val.
Liksom hvarje tafla har en hufvudton, med hvilken
alla hennes färger stå i öfverensstämmelse, fordrar
äfven hvarje dekoreradt rum, som en färgbild i
stort, en lokalton, hvilken vanligtvis företrädes
af tapeten. De stora väggytorna, på hvilka blicken
mest hvilar, erhålla genom honom en gifven färg,
hvilken allt efter rummets bestämmelse verkar mer
eller mindre behagligt på vår känsla.
Vid färgernas användning i dekorationen särskilja
vi tre olika grundsatser. Den första är att välja en
grundfärg för rummet, som skall dekoreras, och till
dennas lifvande anbringa några med honom harmonierande
färger; den andra söker använda alla färger på en gång
i små partier bredvid hvarandra, såsom det är öfligt
i Orientens mattdekorationer; den tredje slutligen be^
Uppfinningarnas bok. V.
«^V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
