Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statistiska uppgifter rörande ångmaskinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Frankrike ökades ångmaskinernas antal mellan
åren 1833 och 1863 från 947 med 14 746 hästkrafter
till 22 516 med 617 890 hästkrafter. I Belgien
funnos 1859 4 681 ångmaskiner med tillsammans
153 553 hästkrafter. Den första i Tyskland utförda
ångmaskin var den, som 1788 uppsattes i den kungliga
porslinsfabriken i Berlin; maskinen sjelf bygdes vid
Gleiwitzverken i Schlesien. År 1866 uppgick i den
gamla tullföreningen ångmaskinernas antal till 13 525
med tillsammans 599 172 hästkrafter, hvari äro
inbegripna 300 fartygsmaskiner med 32 639 och 2 704
lokomotiv med 376 187 hästkrafter.
I Sverige började ångmaskiner användas redan
1728, då direktör Triewald uppsatte en sådan
vid Dannemora grufvor. Denna maskin, bygd efter
Newcomens ofullkomliga system, var ej synnerligt
lyckad. Först 1804 införde kanslirådet Edelcrantz
de förbättrade ångmaskinerna efter Watts
system. År 1871 drefvos i Sverige 424 verk med
ångkraft, oberäknadt det betydliga antal ångfartyg
och lokomotiv, landet eger.
En af samtidens största ångmaskiner är den,
som nyligen blifvit satt i gång vid zinkverken i
Friedensville, Lehigh county, i Förenta staterna. Hans
effekt uppgår till 4 000 hästkrafter, vigten till
omkring 15 000 centner, och dermed kunna, om så önskas,
25 000 till 30 000 kannor vatten i minuten uppfordras
från ett djup af 300 fot. Cylindern på denna maskin
har en diameter af 9,43 fot, slagets längd är öfver
10 fot och kolfstångens diameter nära 12 tum.
Arbetskraften hos samtliga på jorden i gång varande
ångmaskiner uppskattar man tillnärmelsevis till 8
millioner hästkrafter. Antager man, att 6 starka
karlar vid kringvridning af en vef kunna åstadkomma
en hästkraft, skulle dessa 8 millioner ånghästkrafter
motsvara arbetsförmågan hos vid pass 50 millioner
kraftfulla män, och antager man vidare, att bland de
öfver tusen millioner menniskor, som finnas på jorden,
7 procent utgöra arbetskraftiga män och att af dessa
sjettedelen vore verksamma som motorer, skulle deras
arbete motsvara 2 millioner hästkrafter eller ungefär
fjerdedelen af det arbete, som ångmaskinerna utföra.
Hvilken mäktig faktor för vår materiela odling har
derför ej ångmaskinen blifvit! Och skulle han också ej
i afseende på den nyttiga effekten fullt motsvara de
anspråk, vetenskapen ställer på honom, har han dock
alltid sig tillförsäkrad sin rang som universalmotor
för industri och samfärdsel.
Men om också ångmaskinen spelar den vigtigaste rolen
inom tekniken, får man dock ej glömma de tjenster,
vattenhjulen och turbinerna göra industrin. I
synnerhet inom vårt land med dess rikedom på
väldiga vattenfall äro dessa kraftmaskiner af
ofantligt gagn. Redan de gamla romarna betjenade
sig af vattenhjul, ehuru dessa voro af mycket
ofullkomlig konstruktion. Det är först under de
senare årtiondena man genom vetenskapens tillhjelp
lyckats väsentligt förbättra vattenhjulen. Men ännu
vigtigare äro turbinerna, äfven de barn af den nyare
vetenskapen. Som turbinernas uppfinnare får man anse
Burdin, Fourneyron, Jonval och Henschel, ehuru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
