Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska mekaniker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 MASKINBYGNADSKONSTEN
OCH HENNES HJELPMEDEL.
med Forsell och Kallstenius, samt »Försök att bestämma
valsadt och smidt jerns täthet, jemnhet, smidbarhet
och styrka».
Om John Ericsson, den främste af ännu lefvande
mekaniker af svensk härkomst, ha vi redan i ett
föregående band talat. Men det återstår oss att
omnämna några andra af nyare svenska mekaniker.
Ehuru icke svensk till börden, har Samuel Owen (född
1774 i Northon i England, död i Sverige 1854) likväl
i Sverige haft sin väsentligaste verksamhet och här
förvärfva.! sig ett högt aktadt namn. Han var en man,
som ej blott arbetat sig upp på egen hand, utan äfven
uppfostrat sig sjelf. Efter att ha börjat sin bana som
vallgosse och båtkarl, kom han slutligen i snickarlära
och gjorde sig derunder så bemärkt för sina mekaniska
anlag, att han fick anställning som modellsnickare
och gjut ar e på Watt & Boultons nyanlagda
ångmaskinsverkstad vid Birmingham. Till Sverige kom
han 1804 för uppsättning af de första i vårt land ’
använda Watts ångmaskiner, återvände påföljande år
till England, men kom redan 1806 å nyo till Sverige
och bosatte sig nu i detta land. Till en början var
han anstäld som verkmästare vid Bergsund och bygde
der det första valsverket i Sverige för valsning af
jernplåtar, men 1809 anlade han på Kungsholmen en
mekanisk verkstad för egen räkning. Från denna tid
kan det svenska maskinbyggeriet, som nu hunnit en
så betydande ståndpunkt, räkna sitt ursprung. Owen
utförde ett stort antal ångmaskiner, tröskverk,
qvarnar m. fl. maskiner. Han bygde äfven 1818
den första svenska ångbåten, Amphitrite, och
sedermera flera andra, hvaribland det första
svenska jernångfartyg. Det förtjenar äfven anföras,
att Owen genom de af honom gjorda försöken att för
framdrifningen af ångfartyg göra bruk af ett slags
propeller kan räknas bland dem, som förberedt denna
så ytterst vigtiga uppfinning.
Bland dem, som verksamt bidragit till den svenska
maskinindustrins utveckling, bör kapten O. E. Carlsund
här nämnas. Under hans föreståndar-skap (1843-1870)
har Motala mekaniska verkstad, som 1822 genom grefve
Plåtens föranstaltande och under hans Öfverinseende
anlades af en engelsk ingeniör Frazer, blifvit den
förnämsta i landet och i synnerhet vunnit anseende
genom ett stort antal der bygda ångfartyg.
Fabrikören Jean B o Ii n d er är en af de svenska
mekaniker, som med största framgång egnat sig åt
maskinbygnadskonsten. Ar 1845 anlade han jemte sin
broder C. G. B o lind er i Stockholm en mekanisk
verkstad, som nu mera är en af de mest betydande
i Sverige och berömd för konstruktionen af flera
vigtiga nya apparater och maskiner, såsom Jernugnar,
jernspislar, qvarnar, sågverk m. m.
Ingeniören E. A. 011m an, den nu varande
föreståndaren för Bergsunds mekaniska verkstad, som
under hans ledning vunnit högt anseende för många
der bygda ångfartyg; direktören J. T. Munktell,
hvilken genom den af honom anlagda mekaniska
verkstaden i Eskilstuna i hög grad bidragit till
lokomobil-tillverkningens utveckling i Sverige och
till dessa maskiners användande inom landtbruket;
fabrikören W. Lindberg, hvilken som innehafvare af
Stora varf-vet vid Stockholm kraftigt befrämjat det
svenska ångbåtsbyggeriet; professo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
