Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska mekaniker - Material, arbetsmetoder och hjelpmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIAL, ARBETSMETODER OCH HJELPMEDEL.
17
ren vid bergsskolan i Falun, J. S. Bagge, hvilken som
konstruktör af vattenverk och inom bergshandteringen
begagnade maskiner gagnat vårt lands industri,
förtjena äfven anföras bland de svenska män, som
genom sin verksamhet inom den praktiska mekanikens
område förvärfvat sig ett ansedt namn.
Material, arbetsmetoder och hjelpmedel. I det följande
skola vi nu, om också blott i största korthet,
omnämna de material, arbetsmetoder och hjelpmedel,
som för närvarande stå Maskinbygnadskonsten till buds
vid utförandet af hennes arbeten.
Fastän ett stort antal olika ämnen användes inom
maskinbyggeriet, menar man dock med dess material
endast de ämnen, hvaraf maskinernas hufvuddelar
bestå. Vi komma för den skull att här endast fästa
oss vid tre sådana ämnen: gjutjern, smidesjern
och stål.
Af de många arter gjutjern, som förekomma
och hvaraf för närvarande alla öfriga jernslag
tillverkas, begagnar maskinbyggeriet endast den grå
grofkristalliniska sorten, emedan denna är synnerligt
lämplig till gjutning. Endast undantagsvis begagnar
man det ytterst spröda, hastigt stelnande hvita
tackjernet, hvilket har den olägen-
heten, att det ej noga Ut-
Fig. 11- Karl Karmarsch.
fyller formarna. Det begagnas i synnerhet, då man
vill framställa maskindelar, som skola besitta stor
hårdhet, men äro för stora att göras af stål. Det
användes dock äfven vid sådana tillfällen ej
ensamt, utan blandadt med grått tackjern. Det grå
tackjernet är visserligen ganska lättsmält och kan
med iakttagande af vissa försigtighetsmått gjutas i
hvilken form som helst, hvarför man äfven kan deraf
tillverka de mest invecklade maskindelar. Det är dock
ej något synnerligt tillförlitligt material; dess
hållfasthet är mindre än smidesjernets, och dessutom
händer ej sällan, att i dess inre förekomma blåsor,
hvilka ej kunna märkas utifrån och betydligt försvaga
maskindelen, ja, stundom till och med fullkomligt
upphäfva hans inotståndsförmåga. Ingeniörens
beräkningar, hvilka
Uppfinningarnas bok. VI.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
