Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillverkningen af ångpannor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLVERKNING AF ÅNGPANNOR.
gen af större plåtkärl, såsom vattencisterner,
gasklockor, för varmare m. m.,, är förbunden.
Tillverkningen af ångpannor tillgår på följande
sätt. Sedan man enligt ritningen på plåtarna
utmärkt deras storlek och platsen för nithålen,
börjar man från kanterna borthugga det öfverflödiga
samt punsa nithålen. Derefter böjes plåten i sin
rätta form, för hvilket ändamål han upphettas till
rödglödg-ning i härför enkom bygda ugnar. Böjningen
sker antingen med tillhjelp af hammare eller särskilda
plåtböjnings-maskiner.
Plåtböjningsmaskinerna kunna
i allmänhet endast användas, då plåten skall formas
efter en yta med något så när jemn krökning; skola
plåtarna deremot böjas efter ytor med dubbel krökning,
t. ex. bottenplåtarna i en panna, föredrager man
hamringen. Hjulband deremot framställas med stor
fördel på maskin.
Fig. 19 ger ett begrepp om inrättningen af nämda
maskin. Tjocka, breda plåtar fordra en något förändrad
konstruktion, dockar alltid grundprincipen den samma,
För Fig. 21. Förening af plå-
. .
tar medelst mtrun^.
att genom hamnng gifva bottnen i pannan den rätta
formen begagnar man sig af urhalkade schabloner eller
formar af gjutjern med omkring 15 liniers tjocklek.
Man lägger den glödande plåten på en schablon och
börjar arbetet med handhammare eller också
med maskinhammare, i synnerhet med egendomligt
konstruerade ånghammare, som börja i kanten och
fortsätta mot midten. För att börja i plåtens kanter,
såsom vid hopsättningen af en ångpannas, delar ofta
behöfves, användas särskilda maskiner, som utföra
arbetet med tillhjelp af valsar, hvilkas afstånd
från hvarandra kan lämpas efter behofvet.
Stundom, i synnerhet då det är fråga om
ångpann-bottnar med stor diameter, hopsätter man
de halfsferiska skålar, som utgöra pannans ändar
eller bottnar, af flera delar. Fig. 20 visar en
med dylika bottnar försedd panna med stor diameter;
hon är förenad med en mindre panna, kallad kokrör
(bouilleur), om hon är omedelbart utsatt för elden,
men forvärmare, om hon uppvärmes af de bortgående
heta förbränningsgaserna. Af samma figur synes-äfven,
huru man genom nitning förenar de plåtar, hvaraf
pannan består. Sedan plåtarna erhållit sin rätta form
och nithålen blifvit inpunsade, skrider man till
hopnitningen. Nitarna tillverkas af det bästa och
segaste rundjern. Medelst en parallelsax afklipper
man af rundjernsstången stycken af bestämd längd. Den
fasta käken är försedd med hål, motsvarande diametern
på det rundjern,
Fig. 22. Nitning af plåtar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
