Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vapenväsendets historiska utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPENVÄSENDETS HISTORISKA UTVECKLING.
39
Vapenväsendets historiska utveckling sammanfaller
med krigets historia, hvilken är lika gammal
som mensklighetens. *Vi uppgräfva ännu från
pålbygnaderna de äldsta bevisen på denna sanning,
och såsom förhållandena i våra dagar gestalta sig,
synes kriget, ty värr, ännu ej ha spelat ut sin rol. ,
Den äldsta forntidens krig voro företrädesvis
stamfejder, plundringståg, sådana vi ännu i dag finna
dem hos råa folk, hvilkas vapen derför också* både
till material och form väsentligt likna dem, som i
dessa aflägsna tider användes. De första spåren till
ett ordnadt krigsväsen visa sig i Egyptens historia;
i synnerhet egde Sesostris (2275 f. Kr.) en talrik
och väl organiserad här»
Noggrannare underrättelser om de gamlas krigsväsen
ega vi först från 550 f. Kr. Perserna och efter dem
grekerna gå under tiden 550-250 f.
Fig. S2. Helleiiiska krigare.
Kr. i spetsen för organiseringen af de lefvande och
döda krigsmedlen. De förras råa empirism måste vika
för de senares, i synnerhet atenarnas, metodiska
krigföring. Män sådana som Miltiades, Ifikrates,
Epaminondas och Filip af Macedonien förstå och
utveckla konsten att begagna terrängförhållandena och
utbilda elementartaktiken, medan Xenofon och Alexander
i ledningen och användningen af krigsmedlen i stort
eller, för att begagna en teknisk term, i strategin
redan uppställa grundsatser, som i sig innehålla
nästan alla den nyare krigsvetenskapens element.
Under tiden från 250 f. Kr. till 50 e. Kr. träda
romarna med sin kraftfulla politik och sin
oböjlighet i olyckan i förgrunden. Andra folks
krigsväsen sjunker ned till en obetydlighet vid
sidan af den på allmän värnpligt grundade och af
en jerndisciplin sammanhållna, väl ordnade romerska
härinrättningen. Den taktiska indelningen af den på
små afdelningar (manipler) uppstälda, ända till 5
000 man starka legionen var afgjordt öfverlägsen den
otympliga, endast för en mycket jemn terräng beräknade
grekiska falangens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
