- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register /
41

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vapenväsendets historiska utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELDVAPNEN.

41

Verkliga framsteg i taktiken finna vi dock
först mot slutet af perioden, då belägrings- och
fästningskriget genom Moritz af Oranien och kriget
på öppna fältet genom Gustaf Adolf erhålla en mot
artilleri- och handgevärseldens verkningar svarande
förändring. Liksom Gustaf Adolf gör infanteriet och
fältartilleriet rörligare, ger han äfven rytteriet ett
större fält derigenom, att han sätter det i stånd att
använda sitt hufvudelement, en kraftig offensiv» Om
artilleri- och ingeniörväsendet gör sig äfven hertig
Sully, »grand maitre d’artillerie» under Henrik IV,
i synnerhet förtjent.

Den näst följande perioden från 1650 till 1790
utmärkes af en viss metodisk kbnstmässighet i
krigföringen, som gör de särskilda fälttågen föga
afgörande. Friedrich II förstod att med mästarhand
begagna liniartaktikens former på slagfälten och genom
djerfva strategiska operationer göra sig till herre
öfver sina fienders nästan förkrossande öfvermakt. Men
oaktadt en här, som

Fig. 34. Från 15:e århundradet, x. Rytteri,
y. Pikenerare och landsknektar.

i högsta grad egde ordningens, lydnadens och
tapperhetens tre hufvudegen-skaper, som bland sina
chefer räknade en Leopold af Dessau, en Ziethen och
en Seydlitz, varade dock kampen om Schlesien i sju
år. Detta hade sin grund i arméernas jemförelsevis
ringa styrka, i truppernas förplägning ur magasin,
i samfärdselsmedlens otillräcklighet samt i bruket
att endast under den vackra årstiden ligga i fält.

Revolutionen af 1789 och hennes son Napoleon I var
det förbehållet att fastställa grundreglerna för det
krigföringssätt, som ännu i dag är det gällande. Genom
vapnens oupphörligt fortgående förbättring, genom
ångkraftens användning till truppbefordringen, genom
den stora industrins medverkan till härarnas bättre
och rikligare utrustning med deras förnödenheter har
detta krigförings-sätt uppnått en grad af utveckling,
som till fördel för folken möjliggör ett hastigt
afgörande af våra dagars krig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:18:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/6/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free