Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigarens rustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 ELDVAPNEN, DE BLANKA VAPNEN
OCH STÅLVERKTYGEN.
framspringande visir, som var förfärdigadt i ett enda
stycke. Den å fig. 123 aftecknade bassinet tillhör
en engelsk vapensamling, som jemte åtskilliga hjelmar
från Towern var utstäld i Paris.
Å fig. 124 äro åtskilliga hjelmformer från femtonde
och sextonde århundradena sammanförda. Hjelmen n:r l,
tillhörande en refflad rustning, är försedd med ett
visir i helt stycke, en fals, som möjliggör hufvudets
vridning åt sidan, och ringkrage. N:r 2, som tillhör
en slät, tysk rustning, har tredeladt visir och
hakstycke. N:r 3 är en spansk hjelm med visiret i fyra
delar. Dessa tre hjelmar tillhöra början och medlet
af sextonde århundradet. Deremot är n:r 4 en hjelm
från början af femtonde århundradet, begagnad vid
tornerspel med stridsklubba. Han består af förgyldt
jern, och öppningarna i visiret äro så beräknade,
att de vid sådant slags tornering brukliga vapnen,
nämligen stridsklubbor af trä och korta trubbiga
svärd, ej kunde såra den kampandes ansigte. Vid de
äldsta tornerspelen begagnades tunga, slutna hjelmar
(steckhelme), som vägde 20 till 21 skålpund, medan
deremot, såsom vi redan förut sett, stridshjelmen
var vida lättare. Fig. 125 återger formen af en sådan
engelsk hjelm från 1450, tillhörande vapensamlingen
i Towern. N:r 5 tillhör en tysk rustning från
femtonde århundradet. Till sin beskaffenhet företer
denna hjelm en viss likhet med den nyss nämda
engelska tornerhjelmen. Bakstycket är fastnitadt på
bröstharnesket. Hjelmen med sitt i ett enda stycke
formade visir sköts rakt ned öfver hufvudet och fästes
baktill medelst en rundt om hjelmen spänd rem vid
nackskärmen. Tyska krönikeskrifvare kalla hjelmar af
denna sort schallern, hvaremot den franska benämningen
är s al ad e, härledd från det spanska ordet c el ad
a, »förborgad», förmodligen emedan den väl täc-Flg’ år
136()net fran kände hjelmen, hvars visiröppning endast
bestod af en tvärspringa, gjorde riddarens hufvud
och anletsdrag alldeles oigenkänliga. I följd af det
sätt, hvarpå sådana hjelmar fodrallikt ned-skötos
öfver hufvudet, hände ganska lätt under fäktningen,
att detta vigtiga värn gick förloradt, hvarför ock de
förut omnämda, med ledjern eller skuf-bara halskragar
försedda hjelmarna erhöllo företrädet. Hertigen af
Burgund bar vid sitt möte med Ludvig XI en hjelm å
la s al a d e, som, sannolikt emedan han varit prydd
med ädelstenar, hade kostat 100,000 thaler i guld.
De öfriga å fig. 124 förekommande hjelmarna äro
s. k. bourguignots och morions samt marinhjelmar
och stormhattar, hvarjemte der äfven förekommer
en s. k. jernhatt från medlet af femtonde
århundradet. N:r 6 är en öppen hjelm af prydligt
arbete, som tillhört den berömde ättlingen af
huset SforzaT Ascanio Sforza-Pallavicino, hvilken
under don Juan af Österrike deltog i sjöslaget vid
Lepanto. 7 och 8 äro schweiziska och italienska
bourguignothjelmar samt 9 en fransk morion,
alla från sextonde århundradet. Den förra hjelm-’
sorten härstammar från Bourgogne, den senare från
Spanien. Sjelfva benäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
