Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vapensmidet - Tillverkningen af blanka vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bete, och hon skall ha kostat 38 000 kronor. Lorenz
Plattner åtnjöt hos kejsar Maximilian stort anseende
och deltog ofta i hans fälttåg. Seussenhofer, som
vistades vid båda kejsarna Karl V:s och Ferdinand
I:s hof, tillverkade åt dessa monarker praktfulla
rustningar, som Augsburgs guldsmeder försågo med
siraterna. Han dog i högt anseende 1547. Bland
Italiens mest framstående harneskmakare må nämnas
Filippo Nigroli jemte bröder, som arbetade åt Karl
V och Frans I, Giovanni Ambrogio den äldre, Bernardo
Civo och milanesen Geronimo Spacini, som förfärdigat
Karl V:s berömda sköld.
Hvarje harneskmakare hade sin särskilda stämpel,
hvarmed han märkte sina arbeten. Fig< 127 är en sådan
stämpel, begagnad i Augsburg.
Äfven i Iran finna vi utmärkta hjelmsmeder. Bland de
i det föregående aftecknade österländska hjelmarna
äro flera förfärdigade af persiska smeder. I östern
är man i synnerhet öfvad i konsten att anbringa
sirater, bland annat medelst en damaskeringsmetod
i guld och silfver, som äfven utbredde sig till,
Europa och i sextonde århundradet blomstrade i Milano
och Venezia. Ornamenten voro dels inlagda, dels
upphöjda. I de förra, som äro af mera varaktig art,
skjuter den ädla metallen ej fram Öfver [grundytan,
hvilket deremot är å fallet i de senare,
som påminna om silfver- och perlstickeri-
arbeten. Mästare i denna damaskeringskonst voro
italienarna Figino, Ghinello, Pellizoni, Piatti m. fl.
Af egendomlig art är den damaskering, som brukas
i Marokko; vapenorna-~Fi%. 127. Tillverk- menten
bestå der nämligen alltid af silfver och koppar jemte
uiDgsstämpel å augs- hvarandra.
burgska harnesk.
Tillverkningen af blanka vapen har sedan gammalt
utgjort en särskild afdelning af Vapensmidet. I Europa
uppblomstrade vapentillverkningen i synnerhet med
riddarväsendet. Från och med trettonde århundradet får
man höra talas om berömda klingsmeder och svärdsfejare
i Nürnberg, Solingen, Herzberg m. fl. ställen. I
synnerhet i Solingen, der ännu i dag detta slags
tillverkning drifves på bästa sätt, infördes
efter hand åtskilliga förbättrade former å hugg-
och stötvapnen, medan samtidigt sättet att härda,
slipa, polera, gravera, etsa och förgylla klingorna
blef allt mera fulländadt. Men äfven engelska och
franska verkstäder utmärkte sig redan tidigt för
sina förträffliga arbeten. Naturligtvis kan man
i våra dagar med de bättre hjelpmedel, som nu äro
att tillgå, lika väl förfärdiga goda vapenklingor
som andrå-utmärkta stålvaror, men någonting fullt
jemförligt med den äkta damasken-klingan, idealet
för alla huggvapen, har man dock ännu ej kunnat
åstadkomma; måhända fäster man ock nu för tiden mindre
vigt vid erhållande af sådana mästerverk.
Arbetsförloppet vid tillverkningen af en värj-
eller sabelklinga skiljer sig i allmänhet ej från
de på hvarandra följande operationer, hvarmed andra
skärande stålvaror förfärdigas. Vanligen utgör en
blandning af jern och ståt råämnet, ehuru anmärkas
bör, att i nyaste tid åtskilligt skärande gods äfven
tillverkas af stål enbart. Tillverkningen af en
vapenklinga börjar sålunda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
