Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Damaskenklingor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE BLANKA VAPNEN.
. 125>
slingrande ränderna måste naturligtvis inge den
föreställningen, att damasken-klingan förfärdigades
af två olika råämnen, nämligen stål och jern
eller ock hårdt och mjukt jern, hvilka genom
mångfaldiga gånger förnyad hopvällning blifvit så med
hvarandra omblandade, som klingans damaskerade ytor
utvisa. Från ett sådant antagande utgingo ock alla
de efterbildningsförsök, som på olika tider blifvit
i Solingen, Frankrike, England och Italien gjorda,
och med derpå grundade tillverkningsmetoder, hvilka
naturligtvis kunna på mångahanda sätt mer eller mindre
förändras, har man allt hittills låtit sig nöja,
och man kan äfven med dem verkligen åstadkomma ganska
vackra damaskeringar, ehuru de till sin art ha föga
eller intet gemensamt med den äkta damaskenklingan. Så
t. ex. förfar man vid tillverkningen af damaskerade
gevärspipor på följande sätt. Tunna stänger eller
band af jern och stål läggas vexelvis på hvarandra
och hopvällas till ett enda stycke, som uträckes
under hammare till en stång. I glödande tillstånd
vrides sedan denna stång spiral- eller skrufformigt
omkring sin egen axel, hvarefter hon, om man så vill,
hugges i två delar, d& begge halfvorna hopvällas och
utsmidas till en stång, som å nyo vrides o. s. v»
Slutligen utsmides ämnet (till bandjern, som vrides
spiralformigt omkring en jerndorn, kring hvilken
nu gevärspipan smides, sedan först de särskilda
spiralerna blifvit med hvarandra hopvälda.
Bästa sättet att åstadkomma hvarjehanda damaskeringar
utgör en af italienaren Gr i ve l Ii uppfunnen
förfinad tillämpning af nyss beskrifna allmänna
damaskeringsmetod. Smidda stålband, som äro 2/3-l
tum breda och Vo linie-tjocka, omlindas med lika
tjock jerntråd i glesa spiraler, hvilka smidas i
rödglödgningshetta, så att Jernet till en del tryckes
in i stålet, hvarefter flera sålunda tilldanade
stänger läggas på hvarandra och sammanvällas till
ett stycke. Detta uträckes och afhugges i två eller
tre delar, som å nyo hopvällas, ut-’ räckas o. s. v.,
och sålunda fortgår arbetet med ännu ett par gånger
förnyad hopvällning eller garfning m. m. I hvilket
fall som helst består den hopgarf-vade stången af ett
stort antal med hvarandra omvexlande, högst tunna
lager af stål och jern, men dessa kunna ej i följd
af det föregående förfarandet och böra ej heller
inbördes bilda plana, parallela begränsningsytor,
såsom t. ex. de särskilda arken i en hoppressad
papperspacka, utan äro tvärtom på mångfaldigt sätt
böjda och krökta eller, såsom bergsmannen säger
om sina skiktr förkastade. Om man alltså filar
eller slipar stångens plana sidyta, genomskäras
och blottas på olika ställen olika skikt, och man
erhåller en af olika beskaffade ränder och ytor
sammansatt teckning, som derjemte dock på det hela
förråder en viss likformighet. Utfilas små halfrunda
tvärrännor vexelvis på stångens bägge sidytor,
men för öfrigt tätt intill hvarandra, erhåller
hon ormlika krökningar. När derefter stången å nyo
plansmides, bildar damaskeringen ormlikt vridna linier
eller snarare, då dessa linier korsa hvarandra, ett
nätverk af ellipsformiga maskor. Ännu mera godtyckligt
gestaltar sig damaskeringen, om man, i stället för att
utfila rännor i stången,, smider henne i något sänke,
hvarigenom å henne bildas upphöjda figurer. När dessa
upphöjningar sedan bortfilas, framträda å den etsade
ytan motsvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
