Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filar och raspar - Tillverkningen af filar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILAR OCH RASPAR.
141
Liksom finare stålvaror öfver hufvud, kunde bättre
filsorter länge endast fås från England. Äfven vi
fylde vårt behof af denna vigtiga artikel till största
delen från de engelska fabrikerna, tills i slutet af
40-talet Eskilstuna befriade oss äfven från detta
beroende genom den af C. O. Oberg, V. Helje-s trän
d m. fl. der inrättade filfabrik, som nu förser våra
mekaniska verkstäder med en fullgod vara.
Tillverkningen af filar sönderfaller i fyra
hufvudafdelningar: Smidning, Slipning, huggning och
härdning. Filsineden begagnar kåks som bränsle och
behöfver ett arbetsbiträde. Hans städ är försedt med
en liten stadigt fäst mejsel (afskrotare), mot hvilken
det utsmidda filämnet afhugges från stålstån-gen, och
de sänken, hvari tresidiga, halfrunda och runda filar
tillformas. De rätvinkliga filarna deremot smidas med
hammare endast på fri hand. Genom långvarig öfning med
en och samma sak är han i stånd att med en alldeles
otrolig säkerhet och snabbhet utföra sitt arbete så
ytterst noggrant, att filens form blir alldeles sådan,
han bör vara, med glatta ytor och utan spår till något
hammarhugg. Genom att använda falsadt, fasoneradt
stål, trekantigt, halfrundt o. s. v. inbesparas
den första, grofva tillsmidningen af motsvarande
filformer.
Sedan filämnena blifvit färdigsmidda, måste de
för sin vidare bearbetning, och särskildt för
huggningen, göras mjuka, för hvilket ändamål de
upp-glödgas i en ugn och sedan lemnas att helt
långsamt afsvalna. Liksom allt annat smidt gods
äro äfven de smidda filämnena öfverdragna med en
mörk oxidhinna (glödspån). Genom Slipning mot stora
slipstenar göras de blanka och erhålla på samma gång
äfven sin sista formbehandling, innan de komma i
filhuggarens hand. Dennes verktyg utgöras af ett
städ med möjligast jemn och slät yta, mejsel och
hammare, och hela hans arbete är ingenting annat än
ett ständigt slående med hammaren på mejselhufvudet,
medan mejselns egg flyttas steg för steg utefter
filämnet. Hammarens storlek är beroende af filämnets
tjocklek. Han väger vanligen 2 V.» till 7 skålpund,
men för tunnaste och minsta filar till och med endast
vid pass 7 ort; för finare filar äro ock mejslarna,
som alltid måste ha en större bredd än filämnet,
mera smalt tillspetsade än för gröfre filar.
Det finnes en sort mindre vanliga filar, som endast en
gång öfverfaras med mejseln. De flesta filarna göras
dock dubbelskårade, i det den i sned riktning först
inhuggna raden af parallela fåror sedan öfverkorsas
af en annan rad parallela inhugg, som ha en sned
riktning åt motsatt håll. Härigenom bildas idel små,
rutformiga ståltänder, som, emedan mejseln alltid
hålles snedt med eggen riktad bakåt, äro rakast
framåt, men mera sluttande åt motsatt håll. Filen
verkar derför mest i framåtgående riktning och vida
mindre, när han föres tillbaka.
För att göra filens angrepp kraftigare har man vid
hans huggning äfven en annan sak att iakttaga. Om
riktningen af de begge huggraderna vore fullt
symmetrisk, skulle filtänderna endast komma att bilda
parallelt fortlöpande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
