Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nyckelns tillhjelp blott det första stiftet falla ned och regeln derigenom hindras
att komma längre. Man inser lätt, att det för hvarje särskildt lås egendomliga
ligger i antalet af stift och den figur, de bilda; häri är naturligtvis en stor
omvexling möjlig. Det egyptiska låset hade på sin tid en stor utbredning. I
Cornwall, liksom på Färöarna, var det sedan urminnes tider allmänt i bruk,
och de nycklar, man funnit i de britiska städer, som romarna innehaft, anses
alla vara af keltiskt ursprung.
Men var alltså fordom skarpsinnet riktadt på uppfinningen af verksamma
låsinrättningar, är det ännu mera fallet i senare tider, och det torde knapt
Fig. 147. Dörrlås med nyckel af Chubb i London.
finnas något annat föremål, hvarpå det så mycket pröfvat sina krafter. Många
sinnrika uppfinningar i afseende på låsets inrättning ha ock derför redan
för århundraden tillbaka blifvit gjorda. I medeltiden stod Tyskland i afseende
på konstrika metallarbeten öfver alla andra länder, och äfven låsmakeriet
åtnjöt der en sorgfällig vård. Ännu finnas från 1500- och 1600-talet
konstnärligt utsirade jernskåp med konstlås, äfvensom väldiga penningkistor af ek,
sedermera äfven af jern, hvilkas invecklade lås ofta upptaga hela lockets
insida. Ännu i förra århundradet var låsmakeriet mera än nu för tiden en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
