Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÅSEN.
149
konstindustri. Låsmakaren var skicklig i ornamentik,
och vi finna dörr- och skrinbeslag, gallerverk och
dylika arbeten, som nu för tiden blott mycket sällan
utföras med samma grad af fulländning. Materialet,
smidesjern eller stål, hvilket blott genom böjning,
klyfning, styckning och filning antager prydliga
former och hvars yta blott genom etsning och
ciselering, i sällsynta fall genom inläggningar,
kan smyckas, ger konstlåsarbetena en helt egendomlig
karakter, hvarpå de konstlåsarbeten från skilda
århundraden, som afbildas i fig. 144-148, lemna
vackra bevis. I synnerhet är det af Chubb & Son i
London konstnärligt utarbetade dörrlås (fig. 147),
som sågs på verldsutställningen 1862, ett mästerverk
af skön teckning.
För säkerhetens skull brukade man i forna tider
på låsen anbringa allahanda, ofta utomordentligt
invecklade hemliga inrättningar (vexirer), som man för
att kunna öppna låset måste känna, men hvilka, såsom
opraktiska, nu åter fallit i glömska. Äfven ett slags
kombinationslås var på den tiden omtyckt, nämligen
det s. k. ring-, tecken- eller bok-stå fs låset,
hvilket omkring år 1540 skall ha blifvit uppfunnet
afEhemann i Nürnberg, men sannolikt är af mycket
äldre ursprung. Detta lås, som har formen af ett
cylindriskt hånglas (fig. 149 och 150), fordrar för
att kunna läsas ingen nyckel, men de derpå befintliga
ringarna, som äro försedda med olika bokstäfver,
vridas omkring så, att de ställas in på ett visst
ord, hvarigenom regeln frigöres; men i hvilken annan
ställning som helst af ringarna är regeln fast,
emedan de då ingripa i hans skåror (fig. 150).
Den franske mekanikern Regnier (död 1825 i Paris)
förbättrade så till vida bok-stafslåset, att han
på det samma anbragte ett dubbelt lager af ringar,
hvarigenom tec-
kenställningen för låsets öppnande efter behag kunde
förändras. Dock förblef säkerheten hos detta lås blott
skenbar, ty genom ihärdigt försökande kunde man lätt
utfinna den ställning af ringarna, hvari låset lät
öppna sig. Också begagnas det nu mera sällan.
O o
På senare tid ha fabrikerna slagit under sig
tillverkningen af vanliga lås och derigenom gifvit
låssmedsyrket en känbar stöt. Men detta yrke har
likväl i fråga om förfärdigandet af mera invecklade
lås gjort betydande framsteg, hvarmed visserligen
dyrkens fria konst håller jemna steg, och de gamla
penningkistorna skulle i vår tid, trots sina många
reglar, endast erbjuda skenet
Fig. 148. Lås af Huby på utställningen i Paris
1867.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
