Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Säkerhetsinrättningarna - Olika slags lås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÅSEN.
153
Fig. 153. Snapplåset.
I låset ligger då den motsvarigt formade hylsan,
som upptager nyckeln och med honom kringvrides.
Olika slags lås. För att åstadkomma noggranhet och
stadga i regelns rörelse är han i de allra flesta
låsinrättningar satt i förbindelse med en fjäder,
som antingen omedelbart skjuter honom i den ställning,
hvari han verkställer tilläsningen, eller fasthåller
honom i de båda motsatta lägen, hvari han befinner
sig, då låset är öppet eller slutet, och hvari han
blifvit försatt genom nyckelns vridning. Lås med den
förra inrättningen kallas snapp-eller springtås,
lås af det senare slaget deremot vanliga eller
tillhållningslås.
I tfg. 153 afbildas det inre af ett s napp l
ås. Regeln b står här midt i sitt lopp, d. v. s. han
är blott till hälften framskjuten och kan med
tillhjelp af nyckeln skjutas fram och tillbaka. På
hans Öfre del befinner sig fjädern s, som bildas
antingen genom en lång inskärning uti honom eller
bättre genom en på honom fastskrufvad bleckremsa, som
fjädrar sig uppåt. Genom spänningen af denna fjäder
tryckes regeln mot kanten af omsvepets öppning och
faller, då han fullständigt skjutes ut eller in, med
sina inskärningar n och n’ på kanten af öppningen för
regelns genomgång. Ar regeln, såsom i afbildningen,
blott till hälften sluten, hvilar han med ett konvext
utsprång mellan inskärningarna på omsvepets kant,
och fjädern s har härvid till ändamål att fasthålla
honom i de olika ställningar, hvari han af nyckeln
försättes.
På det s. k. enkla eller tyska låset, som nu
blott sällan förekommer, ligger bakom regeln en
spiralformig fjäder, hvilken framdrifver honom,
då han är fri. Nyckeln, som begagnas för detta lås,
kringvrides ej ett fullt slag. När regeln är längst
tillbakaskjuten, förblir han stående, emedan då
nyckelaxet sjelft motstår angreppet och verkar
som tillhållning. Eller ock har låset en särskild
tillhållning, som faller i en inskärning hos regeln,
då denna är skjuten längst tillbaka. I detta fall
består tilläsningen deruti, att regeln springer i lås,
d. v. s. man trycker på en framstående knapp eller
något dylikt, hvarigenom tillhållningen höjes upp,
så att fjädern kan framskjuta regeln. I sådana lås är
vanligen regelhufvudet framtill af-sneddadt; derför
tillsluter sig ock låset redan, då dörren slås igen
af det tryck, som slutblecket vid sammanstötningen
utöfvar på regeln. Detta gamla lås erbjuder ej heller
någon säkerhet, då regelhufvudet kan åtkommas.
Det vanliga tillhållningslåset afbildas i
fig. 154. I detta lås har regeln b i sin öfre kant
två inskärningar n och n\ och till en del bakom
honom befinner sig en tillhållning eller spärrklinga
i, som fjädrar sig nedåt och i den öfver regeln
framträdande kanten är försedd med ett fyrkantigt,
till regelns inskärningar passande utsprång s. Då nu
nyckeln kringvrides, skjuter axet upp
Fig. 154. Tillhållningslås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
