- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register /
180

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sådan lyx kan väl ej gerna tänkas möjlig utan detta
lilla instrument. I forntiden syddes ej blott, utan
stickades äfven (»målades med nål», såsom romarna
kallade det), och detta förutsätter verktyg af en
viss finhet.

En lång tid måste nålarna ha bestått af spetsade
metallstift, hvilkas bakre ända omböjdes till ett
öga; genom hamring, filning, slipning måste först
de särskilda stiften frambringas; men det oaktadt
finna vi bland qvarlefvorna från den etruskiska,
keltiska, grekiska och gammalromerska kulturen
nålar, hvilka ej blott i afseende på smakfullt,
konstnärligt utförande ännu i dag kunna tjena som
mönster, utan äfven redan förete mycket sinnrikt
uttänkta redskap, som först i den nyaste tiden åter
uppfunnits och på grund af sin ändamålsenlighet
tillverkas och förbrukas i massor. Det exempel,
vi här afse, är den så kallade slutnålen, hvilken
som någonting nytt blifvit patenterad i England och
derifrån kommit till oss. Alldeles i samma form fans
hon dock redan som spänne hos de äldsta europeiska
folken, och när vi genomvandra våra fornsamlingar,
kunna vi vid betraktandet af denna lilla tingest ej
undgå att tillstå för oss sjelfva, att vi i afseende
på formens skönhet ännu ha åtskilligt att lära af
forntidens näringsflit.

Då i början af 14:e århundradet tråddragningen
uppfans, bortföll ett mycket mödosamt förarbete, och
nålmakeriet kunde nu mera utbilda sig till en lönande
handtering. Dess hemort i Tyskland och vesterlandet
öfver hufvud är Nürnberg; härifrån omnämnas 1370 för
första gången medlemmar af ett nålmakarskrå. Innan
durkslaget och borret började användas, åstadkommo
dessa gamla nålmakare ögat på sina nålar sålunda,
att de tillplattade ståltrådens ända, utskuro en
midtspringa deri och derefter hophamrade de båda små
skänglarnas ändar. Af nürnbergarna lärde fransmän och
engelsmän konsten att tillverka sy- och knappnålar;
ända till senare hälften af 16:e århundradet togo
de senare sina nålar dels från Tyskland, dels från
Spanien. Omkring 1545 fans i London en neger, som
tillverkade fina spanska nålar; men han ville ej lära
ut sin konst åt någon, och sålunda dog hon åter ut
med honom. Ej långt derefter kom dock en tysk och
lärde nålmakeriet. Engelsmännen ha väl användt hvad
de lärt; de voro nämligen ej blott de första, som
idkade nåltillverkning i större skala (sedan 1650),
utan uppfunno äfven de dertill erforderliga metoderna
och maskinerna och försågo en längre tid hela verlden
med denna artikel. För närvarande ha de dock af tyska
fabrikanter blifvit fullkomligt upphunna i afseende
på varans godhet och öfverträffade i afseende på
hennes billighet.

Nåltillverkningen är en af de industrigrenar, inom
hvilka arbetsfördelningens helsosamma inflytande
på varans fulländning och prisbillighet på det mest
slående sätt ger sig till känna. Derigenom nämligen,
att hvarje arbetare endast utför en helt liten del af
den rad af olika arbeten, nålen måste genomgå, och
ej syselsätter sig med annat än detta enda arbete,
uppnår han deruti en nästan underbar färdighet och
noggranhet, och endast derigenom blir det också
möjligt att förklara det billiga priset på en nål,
som dock, innan hon blir fullt färdig, måste 80 till
84 särskilda gånger gå genom handen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:18:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/6/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free