Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Böjningen - Drifvet arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLECKSLAGERIET.
201
Bildar omslagsjernets kant ej en rak linie, utan en
cirkelbåge, kallas det ett berteljern. Det tjenar
i denna form hufvudsakligen till att på runda
bleckbottnar uppböja en bertel, d. ä. en smal kant,
som förenar kärlet med bottnen. Denna kant bildas
med trähammare under en småningom skeende-vridning
på blecket; den slutliga fulländningen sker med
polerhammaren. Att bilda en öfver allt lika bred,
skarp och glatt bertel är ett arbete, som fordrar en
öfvad hand.
Smala halfrunda rännor, s. k. sickor, utarbetas
medelst en sickhammare* på sickstocken, ett långt
smalt städ, på hvilket ett urval af sådana rännor äro
djupt infilade. De tillhörande hamrarna passa med sin
långa, smala och tillrundade ban efter de motsvarande
fårorna, men äro naturligtvis något smalare. I dessa
fåror inhamras nu blecket och skjutes, allt efter
som det fått sin form, med venstra handen framåt,
och på detta sätt bildas sickan.
En stor mängd arbeten af detta slag utföres af en
särskild s, k. bertel m as kin (fig. 216 och 217)
vida snabbare och lika väl som med handen. Hufvudena
C C på valsarna BB äro försedda med skifvor, som allt
efter be-
m fi
Fig. 216. Sedd framifrån. Fig. 217.
Sedd från sidan.
Fig. 216, 217. Maskin för bertling, sickiiing
o. s. v.
hof kunna ombytas och till och med ersättas med
skärande stålskifvor, i hvilket fall apparaten ej
blott till utseendet, utan äfven till verkningssättet
liknar den redan omtalade cirkelsaxen.
Såsom af figuren synes, ha hufvudena C C ingen
annan förrättning än att uppbära de något större
skifvorna. Allt efter den olika formen på sina
kantytor bilda de senare på det mot dem löpande
blecket antingen en bertel eller en eller flera
sickor, valkar, insvängningar och prydnader af
mångahanda slag. Ju flera skifvor till ombyte finnas,
desto längre kan maskinens arbete i afseende på
omvexling utsträckas. Man kan derpå bearbeta så
väl raka som redan rundade stycken. För de senare
användas som ledning de ställbara ledbackarna E E
(se fig. 217).
Drifvet arbete. Redan då det vid bearbetning af ett
bleckstycke ej blott är fråga om böjning, utan äfven
om svarfning, börjar det egentliga drifarbetet. I
denna vidsträckta bemärkelse kan redan sickningen
anses för ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
