Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bleckstyckenas hopsättning - Böjningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 FÖRARBETNINGEN AF BLECK OCH
TILLVERKNINGEN AF STÅLPENNOR.
böjes. Man kan antingen låta denna fals stå ut
rätvinkligt eller också hamra ned honom; i förra
fallet kallas han stående, i det senare liggande fals.
Böjningen. Den runda eller ovala sammanböjningen
af en skifva eller en remsa bleck sker oftast
Öfver ett sparrhorn af passande storlek genom slag
med trähaminare. Sparrhornet är ett slags städ i
T-form, hvari båda hornen ha olika kuliber. Skall
arbetsstycket få en mycket glatt yta, omvecklar
man slutligen sparrhornet med tunt skinn,
kläde, papper o. s. v. och använder de glatta
jernhamrarna. Hammarslagen upptagas härigenom på
insidan af det mjuka underlaget och spåren deraf,
liksom andra ojemnheter, försvinna från ytan. För
långa och smala arbetsstycken använder man i stället
för sparrhornet en dorn, det är en rund stång, som
vågrätt insattes i skrufstycket. ,
Rundningen går mycket lättare och hastigare på
böjningsmaskinen än for hand. Vi ha redan vid ett
föregående tillfälle, då det var fråga om böjningen af
hjulskenor, visat utseendet af en sådan maskin. För
bleckslagarens behof äro valsarna smalare, men
deremot längre, för att maskinen äfven skall kunna
användas vid tillverkning af rännor m. m. Ställer
man den flyttbara valsen så nära de båda andra,
att blecket nätt och jemnt kan komma emellan dem,
lägger det sig .noga omkring den öfre valsen och antar
hans rundning. Deremot kröker det sig efter en större
diameter, om den flyttbara valsen inställes på längre
afstånd, och man kan på detta sätt frambringa rör,
som äro smalare i den ena ändan än i den andra, helt
enkelt derigenom, att man ställer valsen i motsvarande
vinkel skeft emot de andra.
För att åstadkomma vinkelräta böjningar hamrar
man antingen blecket mot en skarp kant eller
ett städ, eller använder man omslagsjernet,
hvilket ser ut som en stor, med eggen uppåt i
en stock fastsatt mejsel. Omkring eller emot den
slöa eggen af detta jern formas bleckkanten genom
hamring och göres derpå fullkomligt slät med en
särskild hammare. Inpressas blecket mellan två
fyrsidiga kroppar, kan den utskjutande delen lätt
och fullkomligt vinkelrätt omslås. Detta tyckes
vara grunden för den afkantningsmaskin, som af
mekanikerna nyligen erbjudits bleckslagarna. Han
liknar till utseendet temligen en kortpress. På det
beqvämaste kan man derpå afkanta zinkbleck, om man
förut utmärker kanterna med ett skarpt stål. År
ristningen tillräckligt djup, kan böjningen ske
utan användning af hammare, blott man dervid något
upphettar blecket för att förekomma brytning.
På omslagsjernet bildas vidare de fullständiga
omslagen, det vill säga en mer eller mindre bred
remsa blir med hammaren omböjd och nedlagd på ena
blecksidan. Denna operation tjenar hufvudsakligen till
att bilda kärlets kant och gifva honom tillbörlig
styrka. Han blir dock starkare, om man inlägger en
ståltråd i omslaget. För detta ändamål måste man
vanligen göra två böjningar bredvid hvarandra. I
det rör, som på detta sätt bildas, inlägges tråden,
remsan hamras till med trähammaren* och det hela
rundas med poler-hammaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
