- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register /
210

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fulländningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

FÖRARBETNINGEN AF BLECK OCH TILLVERKNINGEN
AF STÅLPENNOR.

efter en tryckning på häfarmen neddrifver stålstampen,
som åstadkommer sprickan (fig. 221). I den af
arbeterskor uppfylcla salen hör man endast det sakta
ljudet af de klippande maskinerna. Arbeterskans
förnämsta åliggande är här att noga tillse,
det hvarje penna kommer att ligga på det rätta
stället, för hvilket ändamål maskinen har särskilda
inrättningar. Sprickans upp-skärniflg och de möjligen
förut verkstälda sidoinskärningarna äro egentligen
saxsnitt. På det ställe nämligen, der sprickan skall
bildas, stupar understämpeln lodrätt ned och bildar
en skarp kant; på denna kant kommer pennans spets
att ligga sålunda, att den ena hälften skjuter ut
deröfver. I det nu öfver-stämpeln går ne<J på denna
sida och med en lika skarp kant skjuter tätt förbi,,
delas det mellanliggande blecket med ett rakt snitt.

Sannolikt är dock, att man i de olika
fabrikerna ej alltid förfar på samma sätt.
Sålunda verkställes, enligt en skildring af
birminghamsindustriii*

sprickans anbringande stundom på det sätt, att
hon,först endast till hälften uppristas och derefter
med en tång fullständigt genomslås. I samma skildring
omtalas äfven en egendomlig afputsning, som pennan
ytterligare får efter sprickans anbringande, men
sannolikt blott när det gäller finare sorter. Ty ehuru
pennan nu egentligen är färdig, kan hon dock ej ännu
vara alldeles fri från små ojemnheter,, hvilket de i
handeln förekommande simpla sorterna i verkligheten
ej heller äro. För att gifva dem en sista Slipning
läggas de i mängder af ungefär 50 000 i en gjuten
ihålig tenncylinder af ungefär 34 tums

längd och 8 tums diameter. Två af maskinen
drifna svänghjul stå på ett visst afstånd bredvid
hvarandra och äro på de ändar af sina axlar, som
vetta emot hvarandra, försedda med en vef. Dessa
vefvar äro stälda så, att den ena är riktad uppåt,
den andra rakt nedåt. Emellan de båda vefarmarna
hänger nu tenncylindern i några kedjelänkar och
kastas vid vefvarnas kring-vridning i alla möjliga
riktningar. Hans innehåll kommer derigenom i en
starkt, skakande rörelse och rullar oafbrutet från
den ena sidan till den andra. Den beständiga gnidning
dels mot hvarandra, dels mot cylinderns inre väggar,
pennorna här erhålla, åstadkommer en ytterst fin
Slipning. I de flesta stålpenn-fabriker putsas dock
pennorna oftare i rullande tunnor med sågspån än på,
det här beskrifna sättet.

Sedan pennan erhållit sin spricka, pröfvas spetsens
beskaffenhet hastigt derigenom, att hvarje
penna tryckes mot en ring af ben, och
allt efter

Fig. 221. Sprickans anbringande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:22:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/6/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free