Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fulländningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅLPENNORNA.
211
som denna pröfning utfaller, lägges hon antingen till
de godas, medelmåttigas eller dåligas klass, medan de
alldeles misslyckade dömas till omsmältning. Många
pennor öfverdragas nu ytterligare med en
schellacklosning i .vinsprit, hvilken ger metallen
något skydd mot oxidering. Andra visa sig i handeln
bronserade, det vill säga i sin bruna, gula eller blå
anlöpningsfärg, hvilken dock endast är en afputsning
på ytan, ty denna fina, färgade hinna, som sjelf ej
är annat än alstret af en böljande oxidering, är ännu
känsligare än stålet sjelft och kan ingalunda utgöra
något skydd. Deremot få pennorna genom ett galvaniskt
öfverdrag af koppar, silfver eller tenn en större
varaktighet och hållbarhet. Många sorter behandlas
med betmedel, cyankalium o. d. och få derigenom ett
mörk- eller ljusgrått utseende, hvarefter de under
namn af amalgam-, cement-, zinkkompositionspennor
o. s. v. utgå i handeln. Gutta-perkapennor äro
likaledes blott en tom titel; aluminiumpennor bestå
af alu-nnnimnbrons, som dock ej kan ersätta stålet.
De färdiga pennorna skola nu afvägas i gross och
antingen fästas på kartonger eller, hvilket nu mera är
det vanliga, inpackas i prydliga pappaskar. Märkvärdig
är den prisbillighet, tillverkningen i stor skala och
förbättrade arbetsmetoder åstadkommit. Medan man för
tretio år sedan betalade 8 kronor för en gross pennor,
får man nu af de bättre sorterna en gross för 45 öre
och af de simplaste för blott 23 öre.
Betrakta vi den oerhörda tillverkningen af stålpennor,
och betänka vi, huru många gåspennor derigenom
göras obehöfliga, kunna vi ej mera tvifla på stålets
fullständiga seger. Men, fråga vi, hvarför det hårda
stålet i stället för den mjuka gåspennan, stålet,
som redan genom sin stora benägenhet att rosta
synes så föga lämpligt? Emellertid kan man ej finna
något annat ämne, hvilket man med sådan säkerhet
kan bibringa hvarje önskad hårdhetsgrad och som man
genom uppmjukning till hvilken grad som helst kan
göra lämpligt, till hvarje bearbetning. Pennans spets
måste vara varaktig, hård och likväl i högsta grad
elastisk. Om en metall eger den första egenskapen,
saknar han vanligen den andra och ofta den tredje,
hvartill kommer tidens oundgängliga fordran på största
möjliga billighet, fordringar, hvilka endast stålet
kan på en gång tillfredsställa.
Gör man ej afseende på priset, kan man hålla sig till
de silfverblandade guldpennorna med diamantspetsar,
om också den så kallade diamanten ej är någonting
annat än en vidlödd skärfva af osmium-iridium. Sådana
pennor äro visserligen goda, men också mycket
dyra. Guldpennorna bestå af en synnerligt hård och
elastisk blandning af 14 delar fint guld, 16 silfver
och 18 koppar. I ett visst skede af tillverkningen
får hvarje sådan penna sin täthet och hårdhet genom
ihållande hamring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
