Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gångens reglering - Ur med slagverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR MED SLAGVERK.
231
sådan formförändring af den svängande kroppen sjelf
kan ej åstadkommas på fjäderuren; balansen förblir
här sådan han en gång är. Deremot kan man genom att
förlänga eller förkorta spiralfjädern göra urets gång
långsammare eller hastigare. Af två fjädrar, som äro
lika tjocka, ger den längre villigare efter för en
böjning än den kortare och återtar mindre hastigt sin
förra form. Förlänges derför spiralen, måste orons
svängningar försiggå långsammare, hastigare deremot,
då han förkortas. Denna förändring af spiralen
sker genom den i fig. 245 afbildade inrättningen,
s p ar re t. Från en kugghjulssektor går stöttan
A inåt och har vid B en smal inskärning, hvari
spiralen ligger. Stycket mellan B och (?, spiralens
fästpunkt, är härigenom isoleradt och deltager ej i
svängningarna, som först börja vid punkten J5. Föres
nu visaren på ruckskifvan D åt det ena eller andra
hållet, vrides äfven medelst drefvet hjulstycket
tillika med armen, och punkten B flyttas derigenom
närmare C eller aflägsnas derifrån. I förra fallet
kommer uret att gå saktare, i det senare fortare.
Ur med slagverk. För att uren skola kunna hörbart
angifva tiden och särskildt för att man i mörker och
på afstånd skall kunna veta, hvad klockan är, har man
försett dem med så kallade slagverk. Sådana slagur
infördes redan för lång tid tillbaka; åtminstone kan
man af ett ställe i Dantes Gudomliga komedi, der det
i 10:e sången af Paradiset heter: »Nu uret likt, som
väcker oss med *^*-.""."-"_"!_’i."–-’’
bång», sluta till, att de redan i 13:e århun-
Fig. 245. Sparret. dradet ej längre voro
sällsynta. Man har
olika inrättningar för slagverk och särskiljer deraf
två hufvudslag, af hvilka det ena användes på pendyler
och fickur, öfver hufvud på fjäderur, det andra åter
på stora ur, bestämda för torn och andra bygnader,
äfvensom på väggur, alltså i allmänhet på lodur. Då
dessa verk äro temligen invecklade och för att förstås
skulle fordra en mycket utförlig beskrifning, kunna vi
här blott inlåta oss på en redogörelse för ett enkelt
verk af det senare slaget, ett sådant som förekommer
i de vanliga vägguren och med några oväsentliga
förändringar äfven på de bekanta schwarzwalduren.
Denna mekanism bildar en särskild afdelning af
urverket, som har sin egen drifkraft, likaledes
ett lod, och på bestämda tider sättes i rörelse
från gång- eller visarverket. Medelst snöret A
(fig. 246) drager lodet valsen JB, hvilken på samma
sätt som på gångverket är medelst ett spärr förbunden
med stjernhjulet C. Från detta hjul går rörelsen
öfver till det på hjulet E anbragta drefvet D och
fortplantas derefter med ständigt växande hastighet
från hjul till dref i ordningen E, F, G, H, I, K, L,
M. Den sista axeln M är försedd med två vingar, det
s. k. vindfånget, hvilket, så snart slagverket kommer
i rörelse, svänger omkring med ofantlig hastighet
(det gör på många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
