Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fria gångar med konstant kraft - Kompensationer - Gångens reglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
URTILLVERKNINGEN.
små kulorna 7i, när de träffa bottnarna af
bägarna g, omvexlande gifva, alldeles tillräckliga
att fortfarande hålla pendeln i fullkomligt likformig
svängning.
Kompensationer. Utom de oregelbundenheter i urverkets
gång, som man genom de sinnrika gånginrättningarna
sökt undanrödja, göra sig äfven andra inflytelser
gällande, hvilka, om de ej likaledes motarbetas,
menligt inverka på noggranheten i urens gång. Dessa
inflytelser äro de, som tempe-raturvexlingen utöfvar.
Som bekant, blifva alla kroppar, men i synnerhet
metallerna, utvidgade genom värme och sammandragna
genom köld. Härigenom förändras tidtals pendelns
längd och orons samt spiralfjädrarnas diametrar,
i följd hvaraf svängningarnas likformighet stores,
hvilket åter har ett menligt inflytande på urens
gång, så framt man ej på något sätt utjemnar
förändringarna. Ett medel häremot har man funnit i
de så kallade kompensationerna, af hvilka vi redan i
andra bandet af detta arbete (s. 97) lärt känna ett
mycket bekant slag, ro st pendeln.
En annan ändamålsenlig kompensation se vi i qvick-si
Ifver p en de In (fig. 243). På pendelstången a, af
jern, äro här i stället för den linsformiga skifvan
anbragta två cylindriska glaskärl, b 6, som till
en viss höjd äro fylda med qvicksilfver. Genom
qvicksilfrets utvidgning eller sammandragning
förlägges den svängande massans tyngdpunkt längre
upp eller ned Fig. 243. Qvick- aj||- efter stångens
förlängning eller förkortning, hvarigenom sålunda
silfverpendel. &
68 &’ 6
den riktiga pendellängden vid alla
temperaturvexlingar bibehålles. På
kompensationsinrättningarna för ur med oro, af det
slag, som användes på de bästa, verken (kronometrar),
är orohjulets ring sammanlödd af två
Mes,
olika metaller, helst messing och stål, af hvilka man
låter den förra bilda den yttre randen. Dessutom är
hjulringen ej hel, utan bildar två halfcirkelformigt
krökta armar, som med de midt emot hvarandra liggande
ändarna äro förbundna genom en på spindeln fäst skena
(fig. 244). Sådana hjulringar förses äfven ytterligare
med rörliga vigter eller ställskrufvar, medelst
hvilka man oberoende af temperaturväxlingen kan öka
eller minska svängningarnas hastighet. Verkningen af
den ofvan nämda föreningen af två olika metaller i
orons svänghjul beror derpå, att temperaturvexlingen
åstadkommer en olika utvidgning eller sammandragning
af dessa metaller, i följd hvaraf hjulringens
sektorer böjas ut eller in och derigenom den svängande
massans tyngdpunkt aflägsnas från eller närmas till
svängningscentret, hvarigenom åter svängningstiden
ökas eller minskas. Härmed komma vi in på kapitlet
om gångens reglering.
Gångens reglering. På lodur måste man for att
reglera gången skrufva pendelskifvan högre eller
lägre, således förlänga eller förkorta pendeln.
En
Fig. 244. Kompensation för kronometrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
