Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronometrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
h as; de uppdragas efter hvarandra, under det uret
allt jemt fortfar att gå. Bottenhjulen drifva ett
och samma emellan dem liggande dref; kronometern
går derför så att säga tvåspännigt. Fjädrarna
i fjäderhusen äro uppvindade i tjugu hvarf,
uppdragningen sker hvar tjugufjärde timme, och
valsarna vridas sålunda blott två gånger omkring
sina axlar. Man begagnar följaktligen blott en del
af det mellersta fjäderstycket, hvarigenom säkerhet
vinnes, att dragkraften hela dagen igenom förblir
nästan alldeles lika. Det nyss nämda första drefvet
sitter på det stora minuthjulets axel; från detta
går kraften öfver ett mel-lanhjul till sekundhjulet
och från detta till gånghjulet. Gången är den förut i
sammanhang med ankargången beskrifna fria gången. Oron
skiljer sig från den vanliga hufvudsakligen genom sin
spiralfjäder, som ej är vindad i ett enda plan, utan
som en resårfjäder; i fig. 249 gifva vi en särskild
afbildning deraf. Denna fjäder göres stundom ej
af stål, utan af guld. Svänghjulet ha vi redan vid
beskrifningen af kompensationerna lärt känna.
Erfarenheten har visat, att kronometrar, som bäras
i fickan eller i allmänhet äro utsatta för skakning,
draga sig efter, hvaremot de, som upphängas i fasta
ställningar eller ligga stilla, bibehålla sin gång
oförändrad. De så kallade fickkronometrarna
kunna derför ej anses för några ofelbara tidmätare:
de måste så att säga regleras för egarens ficka, då kroppsrörelserna och
dermed äfven deras inflytelse på urens gång äro
mycket olika hos olika personer. För att göra uret
mindre känsligt för de vaggande rörelserna hos ett
fartyg Upphänges det, liksom skeppskompassen, på en så
kallad cardansk ring. Helt och hållet kan dock detta
inflytande ej upp-häfvas, ty hvarje fritt hängande ur
råkar genom orons svängning i en särskild skakning,
som inverkar störande på gången. På land är det
derför alltid radligt att gifva uret stöd mot en fast
kropp. De vanliga fickuren hafva ej den cylindriska
kronometerspiralen; de bättre äro deremot försedda med
kompensationsoro. Man anordnar de särskilda delarna
så, att de taga så litet utrymme som möjligt, ehuru
man nyligen med rätta öfvergifvit den en tid omtyckta,
allt för stora flackhet, som cylinderuren bragt på
modet, och återgått till en fastare konstruktion af de
särskilda delarna. Uppdragningen sker på nyare fickur
ej mera med en särskild nyckel, utan antingen med en
tapp, som vrides omkring uppe vid ringen (remontoirs),
eller, som på savonetteuren, hvilka i stället för glas
ha ett metallock, genom tillslutande af detta lock,
dä för hvar gång detta upprepas urverket uppdrages ett
bestämdt stycke. Lockets öppnande och tillslutande
sex gånger är tillräckligt att uppdraga uret för
24 timmar. Öppnas det oftare och verket redan är
uppdraget, går mekanismen tom.
Många fickur ha på den egentliga urtaflan ytterligare
en mindre med sekundvisare, en inrättning, som
mycket lätt kan åstadkommas; dertill fordras blott,
att man så mycket förlänger axeln till ett af hjulen,
som gör ett.om-
Fig. 249. Kronometeroro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
