Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronometrarna - Kontrollur - Automater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
238
URTILLVERKNINGEN.
lopp på en minut, att han skjuter så långt ut genom
urtaflan, att en visare kan anbringas derpå. Denna
inrättning är dock för noggranna iakttagelser till
föga nytta, emedan hon är allt för fin och ögat ej
med säkerhet kan följa visaren, der han i fyra språng
på sekunden löper öfver taflan. Andamåls-enligare är
inrättningen, när visaren i stället för fyra blott
gör ett språng, så att han vid hvarje sekundstreck
gör ett uppehåll, men då, sekunden är förbi,
springer öfver till det nästa. Detta är då ett ur med
sekundsprång eller hvilande sekund (seconde morte). En
ytterligare förbättring var, att man med bibehållande
af sekundsprånget förlade sekundvisaren till de
båda andra och lät honom skjuta utom dessa, såsom
redan förhållandet var på loduren. Här måste dock
rörelsekraften för visaren hemtas från orons axel,
hvilket åter skadade urets noggranna gång, och sålunda
har man funnit det vara bäst att göra ett särskildt
drifverk med egen fjäder, som uppdrages särskildt och
endast vrider sekundvisaren. Ur af detta slag kallas
ur med sjelfständig sekundgång (seconde indépendante).
Kontrollur. Af sådana urverk nämna vi först
dem, man begagnar för att öfvertyga sig om
nattväktares, fångvaktares m. fl:s uppmärksamhet
och punktlighet. Det ges ett temligen stort antal
sådana urinrättningar. De vanligaste grunda sig
derpå, att med timvisaren rör sig en cylinder, på
hvilken en markering kan verkställas. Cylindern kan
öfverdragas med papper och markeringen ske med en
blyertspenna eller på annat sätt. Ett af professor
Gintl i Grätz konstrueradt kontrollur är försedt med
två inuti hvarandra liggande cylindrar, af hvilka den
yttre är fast, men den inre så kallade timcylindern
hålles i rörelse af urverket på sådant sätt, att
han vrider sig omkring en gång på 24 timmar. Han är
dessutom försedd med 24 eller 48 radiala fack, som
gå förbi en på den yttre cylindern anbragt öppning
och kunna upptaga små bleck- eller pappersmärken,
dem väktaren sticker in genom öppningen. Då kapseln
öppnas, visar sig vid första ögonkastet, på hvilka
tider väktaren markerat. Andra kontrollur gå blott
en viss tid och måste uppdragas med nycklar, som
förvaras på vissa ställen, hvilka han måste uppsöka,
eller äro de olika markeringspoletterna fördelade på
det område, väktaren har att öfvergå, med ett ord
en mängd omvexlingar låter tänka sig, hvilka äfven
för särskilda ändamål blifvit använda.
Måste vi ej befara att dermed allt för mycket
aflägsna oss från vårt ämne, skulle vi ytterligare
kunna omnämna ett stort antal apparater, af
hvilka vetenskapen och praktiken, i synnerhet
experimentalfysiken, astronomin, fysiologin,
telegrafin m. fl., betjena sig.
Automater. Till urverk för särskilda ändamål höra
äfven automaterna. Förstår man i allmänhet med
automat en sådan mekanisk inrättning, som för en tid
utan yttre inverkan genom någon i hans inre förborgad
drifkraft (fjäder, lod o. s. v.) kan hållas i rörelse,
är hvarje ur en automat; i inskränktare bemärkelse
betecknar man dock med detta ord ett konstverk, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
