Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Automater - Urfabrikationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’240
URTILLVERKNINGEN.
Vaucansons automater blefvo dock redan i senare
hälften af förra århundradet Öfverträffade af dem,
som tillverkades af schweizarna Jaquet Droz (far och
son) i Chaux de Fonds. Den äldre Droz förfärdigade
bland annat ät konung Ferdinand VI af Spanien ett
präktigt pendelur, som tillika visade himlakropparnas
gång med de deraf härflytande företeelserna och
innehöll flera högst konstrika automatiska figurer,
så att det till och med lemnade det berömda uret i
Strassburgs miinster bakom sig. Andra automater af
samma konstnärer förestälde ritande, skrifvande och
klaverspelande barn, hvilkas rörelser och arbeten ej
lemnade något öfrigt att önska.
På den klaverspelande automaten, till utseendet
liknande en 12 eller 13 års flicka, rörde sig
fingrarna naturligt öfver instrumentets tangenter,
medan ögonen än följde fingrarnas gång, än sväfvade
öfver de framför liggande noterna, och flera olika
musikstycken genomspelades korrekt. Tecknaren och
den skrifvande framstäldes i gestalten af tre- till
fyraåriga gossar. Den förre uppdrog med ritstiftet i
säkra drag konturerna af menniskofigurer och andra
föremål, lät handen hvila för ett ögonblick och
fäste blicken liksom pröfvande på ritningen, blåste
bort några damkorn derifrån och fortsatte sedan
sitt arbete, gjorde äter ett uppehåll o. s. v. Det
tredje barnet skref sammanhängande franska ord,
doppade pennan, skakade af det öfverflödiga bläcket,
satte raderna på riktiga afstånd under hvarandra och
fäste, hvar gång det skrifvit ett ord, ögonen på en
bredvid liggande förskrift. Dessa automater voro länge
försvunna, och man visste ej, hvart de tagit vägen,
tills de för ungefär 45 år sedan vid rifvandet af
slottet Malignon återfunnos bland gammalt skräp,
sattes i stånd och å nyo fördes verlden omkring.
Helt nyligen har man äfven i form af en automat
förfärdigat en språk-inaskin, som tydligt uttalar
vokalerna, stafvelser, ja, till och med flerstafviga
ord, om också med ett något knarrande läte. Detta
torde vara det mest betydande bland hit hörande
konstverk, hvilka dock i allmänhet till den nyare
mekanikens alster endast intaga en underordnad
ställning.
Urfabrikationen. Ingen konstgrens alster erbjuda
eri sådan olikhet i format som urmakeriets. Hvilket
afstånd i storlek är det t. ex. ej mellan ett tornur
och det lilla nätta frun timmersuret eller ännu mer
de förr omtyckta ur, som likt ädelstenar infattades
i ringar! Grofurmakaren arbetar derför också blott
i jern, och hans arbete liknar något låssmedens,
i synnerhet då <let gjutna hjul- och ramverket kan
köpas färdigt från fabrikerna för att omedelbart
hopsättas. Så mycket finare och konstrikare är
klenurmakarens arbete, hans, som gör sina hjul,
dref och andra större och mindre stycken af stål
och messing, tapplagren till och med ej sällan af
ädelstenar och vid sitt arbete ofta måste taga lupen
till hjelp. I motsvarighet till arbetet äro derför
äfven verktygen merendels fint och med synnerlig
noggranhet gjorda och dertill mångfaldigare än i
något annat yrke, ty utom de vanliga hjelp-niedlen,
såsom skrufstäd, cirkel, hammare, grafstickel, såg,
sax, borr, filar, tänger, svarfstol, skrufskifvor,
slipsten, lödningsverktyg m. m., har urmakaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
