Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urfabrikationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
URMAKERIET I VÅRA DAGAR.
241
en mängd egendomliga verktyg och maskiner, som
underlätta utarbetningen och fulländningen af
urets särskilda beståndsdelar eller äro honom till
hjelp vid sammansättningen och hvilka alla här
ej ens kunna uppräknas. Ett af de nödvändigaste
är hjulskärtyget. Hvar och en, som ser de fina,
likformiga kuggtänderna på hjulen i ett fickur,
måste säga sig sjelf, att något sådant ej låter
åstadkomma sig på fri hand. Skärtyget ombesörjer
detta med erforderlig noggranhet medelst en fräs,
som gör inskärningar af alltid lika djup i den
fastsatta runda messingsplåten och sålunda bildar
kuggarnas mellanrum, medan hjulet medelst en stor
delningsskifva efter hvarje snitt vrides jemnt en
kugges bredd. Efter skärningen bli kuggarna på en
annan inrättning, valsmaskinen, tillrundade så mycket,
som behöfves, för att hjulen skola gripa in väl och
få en säker gång. På samma sätt sker tillverkningen
af drefven, och sålunda finnas för nästan hvarje
särskildt stycke, för tappar och tapphål, spindel
och cylinder, steghjul och cylinderhjul o. s. v.,
särskilda verktyg och maskiner.
Hvad urmakeriet i allmänhet beträffar, har det på
de senaste femtio åren genom uppfinning af en mängd
hjelpmedel gått betydligt framåt och derigenom å
ena sidan dess öfvergång till en på maskinarbete
och arbetsfördelning grundad tillverkning i massa
blifvit möjlig, på samma gång å andra sidan äfven
dess förmåga att åstadkomma fulländade arbeten i hög
grad stegrats. Härtill hafva utom uppfinningen och
spridningen af en mängd små maskiner till utarbetande
af alla särskilda urdelar äfven de urmakarskolor,
som bland andra 1824 inrättades i Geneve, 1831 i La
Chaux de fonds och 1850 i Furtwangen i storhertigdömet
Baden, kraftigt bidragit. En ytterligare faktor
för utbildningen af det nyare urmakeriet ligger
äfven i de af urmakarna stiftade fackföreningarna,
t. ex. British horological institution i England och
Société des hor lo ger s i Frankrike.
Det var England och Frankrike, som tidigast
införde urmakeriet på vägen till fullkomning,
och äfven nu lemnas der för de stora marinernas
behof kronometrar i största antal och af ypperlig
beskaffenhet. Hufvudorterna för det engelska
urmakeriet äro London, Liverpool, Manchester och
Coventry (i Warwickshire). Den lilla staden Prescott
i Lancashire är medelpunkten för en i trakten
vidt utbredd tillverkning af urbeståndsdelar i
små fabriker. I Frankrike och i synnerhet i Paris
tillverkas hufvudsakligen studsare och reseur
fabriksmässigt och i massa; dock har på de senaste
tjugu åren äfven fickurs-fabrikationen fått en
betydlig utveckling i de till Schweiz gränsande
departementen, i synnerhet i Besangon.
Hvad Tyskland angår, kan det visserligen med största
fog göra anspråk på uppfinningen af hjuluren, men
har dock länge låtit i detta yrke .öfverflygla sig
af England och Frankrike. Först i detta århundrade
ha der betydande framsteg gjorts i tillverkningen
af torn- och väggur. Tillverkningen af fickur
infördes visserligen redan 1767 till Pforzheim genom
markgrefven Karl Friedrich af Baden, men företaget
hade ingen framgång och nedlades 1801. Omkring år 1850
grundade Adolph Lange en fickursfabrik i Glashtitte
i Sach-
Uppfinningarnas bok. VI.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
