Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konststilarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
GULDSMEDS- OCH JUVELERARKONSTEN.
karakter ådagalägga. Den bysantinska stilens öfriga
egendomligheter, bland hvilka en glänsande mångfärgad
mosaik intog främsta rummet, hafva blott i Ryssland
förmått någorlunda bibehålla sig.
Beslägtade med den bysantinska och från honom utgångna
äro den romanska och den lombardiska stilen (det 8:e
och 9:e seklets bygnader), äfvensom den normandiska,
som uppträder i ll:e seklet. Ehuru den senare är att
betrakta som ursprunget till den gotiska stilen,
utvecklade sig dock denna konstriktning snart
alldeles sjelfständigt i motivens behandling,
i det hon från den hittills herskande rundbågen
öfvergick till spetsbågen, hvarigenom hennes alster
uppnådde en sirlighet, lätthet och djerfhet, som vid
utsmyckningen och bemödandena att gifva henne en
rikare omvexling kommo fantasin förträffligt till
pass. Men huru betydelsefull än den gotiska stilen
visar sig i bygnadskonstens verk, i möbelsnickeriet
och beslägtade slöjdgrenar, är dock hans användbarhet
på Juvelerarkonstens, väfnadsindustrins m. fl:s
alster just på grund af sina många spetsar och hörn
mycket inskränkt.
En särdeles egendomlig stil, som med hänsyn till tiden
här har sin plats, är den saracenska, muhamedanska
eller moriska, hvars ornament efter det bygnadsverk,
der det uppträder i sin skönaste utbildning, äfven
kallas alhambraornamentet. Konventionelt formade,
stiliserade föremal, i synnerhet växtformer,
företrädesvis äfven geometriska linier och figurer,
som på det mångfaldigaste och fantasirikaste sätt
slingra sig uti hvarandra, rikt sirade skrifttecken
och inskrifter, mest ur koranen, användningen af
lifliga färger och förgyllning äro hjelpmedlen for en
ornamentik, som i outtömlighet står högt öfver alla
andra. Derigenom att två,-tre, stundom ännu flera
ornamentssystem lägga sig Öfver hvarandra, endast
åtskilda genom någon plastisk eller koloristisk
egendomlighet, åstadkommes en omvexling, som i
sina kombinationer aldrig tyckes vilja taga slut
och gör den moriska ornamentiken lika lämplig
för utsmyckningen af de största rum som af små
föremål. Hon har ett egendomligt lif, ty derigenom,
att hennes olika öfver och under hvarandra ordnade
system allt efter motivens storlek först småningom
framträda och göra sig gällande, i samma mån åskådaren
kommer närmare och kan uppfatta enskildheterna i det
skenbara virrvarret, syselsätter hon ögat på alla
afstånd och bereder det ständigt nya öfverraskningar.
Den kristna konsten erhöll i lire seklet i Italien
en kraftig uppblomstring; i synnerhet utvecklade
sig efter Giottos tid ornamentet på ett mycket
sjelfständigt sätt. Det är denna tid och hennes stil
namnet renässans med rätta tillkommer, ett namn, som
dock ofta oriktigt gifves en senare konstriktning,
den egentliga cinque-cento-stilen (1500), sådan han i
England och Frankrike utbildades. Denna senare, som i
synnerhet inleddes af Benve-nuto Cellini, men snart
af hans mindre snillrika efterhärmare förderfvades,
lutar åt det bizarra, medan deremot den italienska
renässansen, som utgår från grekiska former, dem
hon förstår att fantasirikt förena med mennisko-,
djur- och växtgestalter, uppfyller alla anspråk på
en harmonisk utsiring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
