Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bronsen - Juvelerarkonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
GULDSMEDS- OCH JUVELERARKONSTEN.
område ännu nerskar obestridt. Dylika, ofta
långt dyrare föreningar ha blifvit uppfunna och
uppfinnas oupphörligt, men ingen förmår ersätta den
förhistoriska legeringen, hvilken, när det är fråga
om att anlägga ett glänsande yttre, låter öfverdraga
sig med guld och silfver, medan hennes djupare färg
är af förträfflig verkan, der en vigtig tanke skall
uttryckas.
Sjelfva de ädla metallerna passa ej alltid, trots sin
dyrbarhet och skönhet, för många konstnärliga syften,
just på grund af sin glans eller färg, och sakna ofta,
när de genom ett inre värde skola förhöja konstverket,
bronsens dunkla, matta drägt, så att de, för att
frambringa en sådan verkan, måste på ytan syrsättas,
svaflas eller på annat sätt behandlas.
Visade oss ej vårt ämne och utrymmet åt ett
annat håll, vore här måhända rätta platsen att
gifva en framställning af de olika konstperioder,
bronsbearbetningen genomgått ifrån de gamla egypternas
små gudabilder, kinesernas och japa-nesernas
med en märkvärdig skicklighet arbetade vaser och
karrikatyrer, ’kelternas spännen och vapen, de gamla
grekernas och romarnas statyetter ända till den nyare
konstens skapelser, och vi skulle der kunna uppvisa en
följd af de herligaste alster, der bronsen uppträder
än som sirverk, än som sjelfständigt konstverk, och
der han, emedan han alltid haft företrädesrätten att
bearbetas af de bästa konstnärer, skulle visa oss
konstens utveckling i hennes skapelser.
Med bronsen förenar sig vidare ett stort antal
mer eller mindre ädla ämnen. Metaller, marmor,
porslin, glas, dyrbara stenar af alla slag, ädla
träslag, till och med läder och konstgjorda alster,
såsom papier-maché, hjelpa till att frambringa de
tusentals olika lyxvaror, som modet och smaken i
dagligen vexlande former utställa i butikfönstren. Sin
höjdpunkt nå de i guldsmeds- och Juvelerarkonstens
alster, till hvilka vi också nu skola vända vår
uppmärksamhet.
Juvelerarkonsten leder sitt ursprung från den tid, då
menniskan under sin småningom fortgående utveckling
erfor skönhetssinnets första väckelser och sökte
medel att tillfredsställa det. Hon smyckade först sig
sjelf, och mångfärgadt e stenar, lysande fjädrar,
glänsande frökorn fästes kring hals och i öron, i
håret, på bröstet, om armar och ben. Men småningom
påtryckte hon äfven sin omgifning, sina redskap
och sin bostad prägeln af sin smak, och lerkrukan,
som hon förfärdigade, erhöll en allt vackrare form,
ju mera tillverkarens ögon öppnades för förhållandenas
harmoni. Vi torde kunna antaga, att konsten att smycka
sig hos alla folk i sin första början utvecklat sig
på alldeles samma sätt, om ock de lätt förgängliga
alster», som först användes för detta ändamål, gått
förlorade i århundradenas ström och ingenting deraf
som styrkande bevis
Fig. 279. Orhänge af guld från 8:e århundradet
f. Kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
