Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Juvelerarkonsten - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1256
GULDSMEDS- OCH JUVELERARKONSTEN.
Men detta var också allt, och. om vi betänka, hvad
vi med dylika arbetsmetoder och de mest ursprungliga
verktyg skulle kunna vänta af våra egna konstnärer,
inse vi lätt, att vi skulle nödgas inskränka våra
önskningar inom mycket trånga gränser. Det oaktadt
finnas ännu i Asien och Afrika guldarbetare, som,
försmående den nyare teknikens hjelpmedel, på ofvan
nämda ursprungliga sätt utöfva sin konst och dervid
med sina händer framtrolla de finaste arbeten,
alldeles som de indiska sjalväfvarna, hvilka i sitt
utomordentligt konstfulla arbete endast begagna
sig af de enklaste verktyg. Handens skicklighet och
billig tid äro de bästa hjelpmedlen; men det senare
ega vi nu mera ej i samma grad som de nästan utan all
handel och alla behof lefvande folken, det förra åter
öfvas nu mindre, i samma mån ersättningsmedel derför
blifvit uppfunna.
En alldeles egendomlig art af guldets bearbetning
är t. ex. det af alla folk mycket tidigt öfvade
arbetet i f il i gr an, som vi snart få tillfälle
att lära närmare känna. Då guldet här bearbetas
i den lätt åstadkomna formen -af fina trådar,
hvilka låta böja och forma sig på alla möjliga sätt,
medgifver denna bearbetningsart konstnärens fantasi
en nästan ohämmad flygt, på samma gång hon ger honom
medel att anbringa de finaste prydnader, hvilka med
ofullkomliga hjelpmedel skulle på annat sätt vara
svåra att åstadkomma.
Ett exempel härpå lemnar oss afbildningen i fig. 279,
som föreställer ett af de äldsta smycken, vi ega i
behåll, äfvensom fig. 280 och 281.
Det första konstverket blef jemte flera
andra funnet i Kamyros’ ruiner på Rodos
af Salzmann och anses förskrifva sig från 8:e
århundradet f. Kr. Louvremuseet i Paris innehåller
en mängd sådana smycken. Det här afbildade
synes ha användts Fig.282. Gam- som örhänge
och består af en massiv guldkärna, ur hvilken
en m al romerskt del af siraterna blifvit
utarbetade. Andra deremot äro påsatta ange. ^
genom lödning förenade med kärnan. De bestå af
filigran, iin tråd och små guldkorn, som blifvit
böjda och hoplödda, så att de bilda vissa figurer,
samt små ytterst fint arbetade kedjor af
guldtråd, på hvilka hänga små kulor af olika form.
Historik. Att guldarbetarna hos de gamla egypterna,
judarna, grekerna och alla andra äldre kulturfolk
utgjorde en talrik och mycket anlitad klass, kunna
vi taga for afgjordt, äfven om de bevis derför,
som de gamlas skrifter, bibeln och de hieroglyfiska
afbildningarna lemna, vore mindre talrika.
Guldsmedskonsten hade förr att tillfredsställa en
långt vidsträcktare krets af behof än nu, ty åt henne
uppdrogos då mångahanda arbeten, som nu tillfalla
måleriet och de beslägtade sirande konsterna.
Från den salomoniska tempelbygnaden känna vi, i
hvilka massor guldet användes inom bygnadskonsten,
och hos grekerna blefvo särskilda delar af bildstoder,
drägter, sandaler, diadem antingen förfärdigade af
rent guld eller ock förgylda; man förgylde till och
med offerdjurens horn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
